Käkleddsbesvär, ofta kallade TMJ-besvär, avser medicinska tillstånd som påverkar käkleden – inklusive båda sidor av käken som arbetar tillsammans samt tuggmusklerna. Benämningen temporomandibulär kommer från de två ben som bildar leden: tinningbenet (os temporale) och underkäksbenet (mandibeln), vilka förbinds med ledskivor. Om andra behandlingar inte lindrar besvären kan kirurgi vara ett alternativ – men då bör man känna till att komplikationer kan uppstå.
Öppen käkleddskirurgi, kallad artroplastik, kan variera från minimalinvasiva ingrepp till mer komplexa operationer. Exempel på ingrepp är diskektomi (borttagning av ledskivan), diskrepositionering (omplacering av skivan) samt helt eller delvis ledbyte med protes.
Vid de flesta käkleddsoperationer separeras delarna av käken, undersöks, korrigeras och sys sedan tillbaka ihop. Ett syntetiskt material kan användas för att ersätta ledskivan eller hela leden. Plastikkirurgiska tekniker används, och om ingreppet lyckas bör det inte lämna synliga ärr eller ge ansiktet någon missbildning. Alla käkleddsoperationer lyckas dock inte alltid. Ibland krävs ytterligare ett kirurgiskt ingrepp för att korrigera ett misslyckat resultat. Käkleddskirurgi ställer höga krav på kirurgens skicklighet och noggrannhet, och det rekommenderas därför att välja en ansedd kirurg med dokumenterat hög framgångsfrekvens.
Även om de flesta käkleddsoperationer rapporteras vara mycket framgångsrika när det gäller att förbättra ledens funktion och minska smärta, har artroplastik – liksom alla operationer – sina risker. Vanliga komplikationer vid käkleddskirurgi är smärta, svullnad, infektion och blödning. I sällsynta fall har ingrepp lett till skador på närliggande ansiktsnerver eller på hörselgången och örat. Det är därför klokt att konsultera en mycket erfaren kirurg innan du beslutar dig.
Käkleddskirurgi kan korrigera besvär, luxationer och felställningar i leden, men resultatet är aldrig garanterat, vilket gör ingreppet relativt riskfyllt. Läkare kan inte med säkerhet förutsäga hur en operation kommer att sluta. Om du lider av käkleddsbesvär är det bäst att agera tidigt med icke-kirurgiska metoder – exempelvis sjukgymnastik, massage, avslappningsövningar för ansikte och käke – för att undvika operationsriskerna och dess eventuella komplikationer.
Käkleddskirurgi är en icke-reversibel behandling som permanent kan förändra ditt bett. I de flesta fall är det bäst att först pröva icke-invasiva behandlingsalternativ. Vissa patienter använder en bettskena för att korrigera sitt bett, medan andra väljer tandreglering för att rätta tändernas position. Muskelavslappnande läkemedel och icke-steroida antiinflammatoriska preparat (NSAID) kan också bidra till att lindra besvären utan kirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online