Gastric bypass-operation är en vanlig viktminskningsingrepp för personer med svår fetma som inte lyckats gå ner i vikt enbart genom kost och motion. Operationen gör det möjligt att gå ner en betydande mängd vikt, men resultatet blir bara bestående om livsstil och kostvanor förändras under de månader och år som följer efter ingreppet.
Roux-en-Y gastric bypass (RGB) är den vanligaste formen av bypass-kirurgi. Vid detta öppna kirurgiska ingrepp skapas en liten, valnötsstor ficka högst upp på magsäcken, som hålls på plats med häftklamrar eller ett vertikalt band. Eftersom magsäcksfickan är så liten kan du bara äta små mängder mat åt gången.
När fickan har skapats fäster kirurgen en del av tunntarmen direkt mot fickan, så att maten passerar förbi resten av magsäcken och den första delen av tunntarmen. Detta minskar kroppens förmåga att ta upp kalorier. Du behöver oftast stanna på sjukhuset i tre till fem dagar efter operationen.
RGB kan även utföras laparoskopiskt, det vill säga via små incisioner i buken. En flexibel slang med kamera förs in genom ett av öppningarna, vilket gör att läkaren kan se magsäcken och utföra operationen. Om du genomgår laparoskopisk RGB får du både kortare återhämtningstid och kortare sjukhusvistelse.
Utökad gastric bypass är en mer komplicerad variant av operationen där den nedre delen av magsäcken tas bort. Den återstående delen av magsäcken kopplas sedan direkt till tunntarmen. Denna metod används sällan idag eftersom den medför större risk för näringsbrister.
Med tiden kan magsäcksfickan tänjas ut och till slut nästan återfå sin ursprungliga storlek. Om ett vertikalt band använts för att skapa fickan finns det risk att bandet bryts ner med tiden, vilket gör att magsäcken går tillbaka till sin tidigare storlek. Även häftklamrarna kan lossna. I vissa fall kan näringsbrister eller läckage av maginnehåll ut i bukhålan uppstå. Patienter rekommenderas därför oftast att ta näringskosttillskott för att förebygga bristsjukdomar.
Hos vissa patienter blir så kallad dumping syndrom ett problem. Det inträffar när maginnehållet passerar för snabbt ut i tunntarmen, vilket kan orsaka svaghetskänsla, illamående, yrsel, diarré och svettningar. Efter en gastric bypass-operation kan även bråck vid såret, gallsten, matintolerans, blodpropp i benen eller njursten utvecklas. Liksom vid alla större operationer kan komplikationer uppstå som i värsta fall kan vara dödliga.
Om du följer läkarens rekommendationer gällande kost och motion kan du räkna med att gå ner cirka 70 procent av din övervikt inom de första två åren efter operationen. När du når en friskare vikt minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, högt kolesterol och typ 2-diabetes. Viktminskningen kan också lindra besvär som hänger samman med övervikt, exempelvis sömnapné, andnöd, urinvägsproblem och halsbränna. Utan extrakilon upplever många mindre smärta i leder och rygg. Vissa personer med högt blodtryck kan till och med kunna avsluta sin medicinering efter viktminskningen.
Efter ingreppet behöver du noga övervaka vad du äter och hur mycket. Några dagar efter operationen börjar du med flytande kost, som successivt kompletteras med pureerad och mjuk mat. Efter ungefär tre månader kan du vanligtvis gå över till vanlig mat, även om portionerna blir betydligt mindre än tidigare.
Om du äter för mycket eller för snabbt kan du kräkas eller känna smärta under bröstbenet. Läkare rekommenderar proteinrik kost samt att du äter och dricker långsamt för att undvika dumping syndrom. Att tugga maten noggrant är viktigt, eftersom stora bitar kan blockera öppningen mellan magsäcken och tunntarmen. För att förebygga viktuppgång bör du begränsa fet och sockrig mat, undvika mellanmål mellan måltiderna, motionera regelbundet och ta vitamintillskott.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online