Höftkirurgi utförs på personer med försvagade leder, höftfrakturer och degenerativa sjukdomar som bryter ned brosk och ben. Målet med höftkirurgi är att förbättra livskvaliteten genom att minska eller helt eliminera höftsmärta och öka rörligheten i vardagen. Vilken typ av höftkirurgi som behövs beror på hur allvarlig skadan på höften är samt på patientens allmänna hälsa. Det kan handla om total eller partiell höftprotes, alternativt höftytreparation.
Den vanligaste orsaken till höftkirurgi och höftprotes är artros (osteoartrit). Artros leder i slutändan till nedbrytning av brosk och ben, vilket resulterar i smärta och i vissa fall total förlust av rörlighet. Andra former av artrit som inte svarar på smärtbehandlingar och som leder till degeneration av höftleden kan också kräva höftkirurgi. Personer med höftfrakturer kan dessutom ofta ha stor nytta av operation.
Personer med nedsatt immunförsvar, hjärtsjukdom eller generellt sämre hälsa kanske inte lämpar sig för höftkirurgi och bör alltid diskutera behandlingsalternativ och risker med sin läkare.
Partiell höftkirurgi används när endast en del av höftleden är skadad, eller vid en höftfraktur. Vid partiell höftprotes tas endast toppen av lårbenet bort och en ny höftled implantteras. En tunn metallstav, ett så kallat skaft, förs in i lårbenet och en protetisk metallkula placeras ovanpå. Kulan sätts sedan tillbaka i den befintliga höftgropen.
Total höftprotes utförs när höften har drabbats av allvarliga skador eller omfattande degeneration. Vid en total höftprotes byts både kulleden och ledskålen ut. På samma sätt som vid partiell höftprotes tas toppen av lårbenet bort och en protetisk stav förs in i benet, som sedan förses med en kulled. En del av höftgropen skärs därefter bort och formas om, varefter ett skåliknande protetiskt ledskål anpassas mot höftbenet.
De protetiska delarna kan cementeras fast i benet, vilket ofta ger en snabbare återhämtning. Operation utan cement utförs vanligtvis på yngre patienter och kräver längre återhämtningstid, eftersom benet då behöver växa fast vid ersättningsdelarna på egen hand.
Höftytreparation görs i syfte att bevara så mycket som möjligt av det befintliga benet. Ingreppet innebär att den befintliga kulleden täcks med ett metallskydd för att förbättra rörelseomfång och rörlighet. Precis som vid andra höftprotesoperationer förs en stav in i lårbenet som sedan täcks med en metallkula. Till skillnad från andra operationer kräver höftytreparation dock inte att toppen av lårbenet tas bort – istället formas benet om och kultäcket passas över det befintliga benet. Denna metod används oftare hos yngre patienter och hos dem utan större benförlust.
Återhämtningen efter total eller partiell höftprotes kan ta allt från flera månader upp till ett år, beroende på typen av operation samt patientens allmänna hälsa och ålder. Fullständig återhämtning efter höftytreparation är vanligtvis kortare än efter en protesoperation, och full rörlighet förväntas inom två till tre månader efter ingreppet.
Under de första sex veckorna efter alla tre operationsformer är rörligheten mycket begränsad. Normala dagliga aktiviteter, såsom bilkörning, bör undvikas tills läkaren godkänner ökad aktivitet. Fysioterapi efter höftkirurgi har visats påskynda återhämtningsprocessen samt öka styrkan och rörligheten.
De initiala riskerna i samband med höftkirurgi kan inkludera infektion, blodproppar eller höftfrakturer. Med tiden kan även lossning av den nya leden eller luxation (vrickning) av leden uppstå. Beroende på vilken typ av operation som utförts kan höftimplantat hålla i upp till 20 år. Normalt slitage på leden kan dock göra att ytterligare protesoperationer blir nödvändiga i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online