Hjärnkirurgi används för att behandla en rad olika tillstånd som påverkar hjärnan och dess omgivande strukturer. Vid ingreppet öppnas skallbenet för att ge kirurgen tillgång till hjärnvävnaden. Operationer utförs bland annat vid blödningar orsakade av huvudskador, vävnadsskador, skallfrakturer, skador på blodkärl, epileptiska anfall och andra neurologiska sjukdomar. Hjärnkirurgi används även för att avlägsna tumörer.
Eftersom det rör sig om ett mycket invasivt ingrepp finns en förhöjd risk för flera biverkningar. De flesta av dessa är övergående och försvinner i takt med att patienten återhämtar sig, men vissa kan bli bestående.
Innan en hjärnoperation genomförs gör läkarna en noggrann medicinsk undersökning för att bedöma patientens allmänna hälsa. Det är viktigt att du informerar din läkare om alla läkemedel, kosttillskott, vitaminer eller naturläkemedel du använder, eftersom dessa kan orsaka biverkningar eller interagera med behandlingen. Läkemedel som aspirin, warfarin och vissa hjärtmediciner försämrar blodets förmåga att koagulera efter operationen och kan behöva pausas.
Du uppmanas att sluta röka och dricka alkohol inför ingreppet. Kvällen före operationen kan du få instruktioner om att tvätta håret med ett speciellt desinficerande schampo. Du ska inte äta eller dricka under 8–12 timmar före operationen.
Hjärnkirurgi kräver stor precision och koncentration från kirurgens sida. Enligt U.S. National Library of Medicine går ingreppet till på följande sätt: Hårbotten rakas, rengörs och förbereds för operation. Kirurgen gör ett snitt bakom hårfästet eller framför öronen, beroende på var i hjärnan tillståndet sitter. Hårbotten fälls åt sidan och kirurgen borrar ett hål i skallbenet för att kunna ta bort en bit av benet.
Därefter stoppas blodflödet till den skadade delen av hjärnan och blodproppar, tumörer eller andra avvikelser avlägsnas. Blod och vätska som orsakar tryck eller infektioner tas bort ur hjärnan. Kirurger använder ofta specialmikroskop och gör små hål genom vilka ljuskällor och kameror förs in. Modern teknik har minskat riskerna för negativa biverkningar betydligt.
Möjliga biverkningar av hjärnkirurgi är olika neurologiska besvär, beroende på vilket område av hjärnan som berörts under ingreppet. Enligt U.S. National Library of Medicine kan dessa tillstånd påverka talet, minnet, balansen, synen, koordinationen och muskelstyrkan. Epileptiska anfall är en annan möjlig neurologisk komplikation.
Dessa biverkningar försvinner oftast med tiden, men i vissa fall kan de orsaka livslånga besvär. Fysioterapi och kognitiv träning hjälper hjärnan att lära om sig själv och minskar därmed besvären.
Biverkningar efter hjärnkirurgi uppstår oftast under läkningsprocessen. Patienter kan drabbas av infektioner i hjärnan, såret eller skallbenet vid snittstället, samt av svullnad i hjärnan, blödningar eller blodproppar. Blodproppar i hjärnan kan leda till stroke, och svullnad kan i värsta fall leda till koma. Mediciner ges för att minska svullnaden och förebygga blodproppar, medan antibiotika används för att behandla infektioner i snittområdet.
Efter en hjärnoperation vårdas patienten på sjukhus i tre till sju dagar för övervakning. Detta minskar risken för livshotande komplikationer. Patienten ligger oftast på intensivvårdsavdelning, där läkare och sköterskor kontrollerar hjärnfunktionen regelbundet. De ställer enkla frågor, lyser med en lampa i patientens ögon och ber hen utföra enkla uppgifter för att bedöma medvetandegrad och reaktioner.
Syrgas kan behövas under några dagar. Patientens huvud höjs för att minska svullnaden i ansikte och huvud, och smärtlindring ges vid behov. Rehabiliteringen påbörjas redan på sjukhuset och fortsätter efter utskrivningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online