Vad är en neurokirurg?
En neurokirurg är en läkare med långspecialistutbildning som diagnostiserar, behandlar och förebygger sjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och nervsystemet.
Neurokirurger erbjuder komplett vård – före, under och efter operation. De behandlar hela spektrumet av tillstånd som drabbar nervsystemet: medfödda missbildningar, skador på huvudet och ryggmärgen, epilepsi, tumörer samt degenerativa sjukdomar och andra åkommor i hjärna och ryggrad.
Så lång utbildning krävs
Vägen till att bli neurokirurg är både lång och krävande. Den omfattar normalt följande steg:
- Kandidatexamen (4 år)
- Läkarutbildning (4 år)
- Specialistutbildning i neurokirurgi (7 år)
- Godkänd skriftlig specialist- och certifieringsexamen
Sammanlagt tar det cirka 15–16 år att bli en helt certifierad neurokirurg.
Vad gör en neurokirurg?
En neurokirurgs arbetsuppgifter omfattar bland annat:
- Diagnostik och behandling av sjukdomar i nervsystemet – hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna
- Kirurgiska ingrepp för att ta bort tumörer, reparera skador och lätta tryck mot nervsystemet
- Behandling av smärta och andra symtom i samband med neurologiska sjukdomar
- Rehabilitering och uppföljning efter operationer eller annan behandling
- Forskning för att utveckla nya och förbättrade behandlingsmetoder
- Information till patienter och anhöriga om neurologiska sjukdomar
De flesta neurokirurger arbetar på sjukhus och medicinska center, men vissa driver också egen mottagning.
Vilka tillstånd behandlar neurokirurger?
Neurokirurger behandlar ett brett spektrum av tillstånd, exempelvis:
- Hjärntumörer
- Ryggmärgsskador
- Epilepsi
- Hydrocefalus (vätskeansamling i hjärnan)
- Ménières sjukdom
- Parkinsons sjukdom
- Stroke
Tillstånd som multipel skleros och Alzheimers sjukdom behandlas framför allt med mediciner, men neurokirurger kan i utvalda fall bidra med lindrande eller experimentella ingrepp.
Olika typer av neurokirurgi
Inom neurokirurgin finns många olika typer av ingrepp. Här är några av de vanligaste:
- Hjärntumörkirurgi: Neurokirurgen tar bort tumören från hjärnan och reparerar den skada som tumören orsakat.
- Ryggmärgskirurgi: Skador på ryggmärgen repareras och tumörer eller andra förändringar som trycker mot ryggmärgen avlägsnas.
- Epilepsikirurgi: Olika ingrepp mot epilepsi, till exempel att operera bort den del av hjärnan som utlöser anfallen eller att implantera en stimulator på vagusnerven.
- Operation vid hydrocefalus: En shunt läggs in för att leda bort överskott av likvor (hjärnryggmärgsvätska) från hjärnan och minska trycket.
- Operation vid Ménières sjukdom: Till exempel dekompression av endolymfatiska säcken eller, i mycket svåra fall, labyrinthektomi.
- Operation vid multipel skleros: Kan i utvalda fall hjälpa till att lindra symtom som smärta, muskelsvaghet och synbesvär.
- Operation vid Parkinsons sjukdom: Djup hjärnstimulering (DBS) eller pallidotomi kan förbättra rörelsesymtom och livskvalitet.
- Strokekirurgi: Blodproppar avlägsnas eller skadade blodkärl repareras efter en stroke.
Risker vid neurokirurgi
Som vid all kirurgi finns risker med neurokirurgiska ingrepp, bland annat:
- Blödning
- Infektion
- Blodproppar
- Svullnad
- Nervskador
- Stroke
- I sällsynta fall allvarliga, livshotande komplikationer
Hur framgångsrik är neurokirurgin?
Resultaten beror på typen av ingrepp och patientens individuella förutsättningar. Över lag är neurokirurgin ett mycket framgångsrikt medicinskt område, och många patienter får en betydande förbättring av sina symtom efter operation.
Hur hittar jag en neurokirurg?
Om du överväger neurokirurgisk behandling bör du prata med din läkare eller kontakta din vårdcentral för att få remiss till en kvalificerad neurokirurg. Du kan också söka information via specialistföreningar, till exempel American Association of Neurological Surgeons (AANS) i USA.
