Vad är preeklampsi? Symptom, riskfaktorer och behandling

Preeklampsi är ett potentiellt livshotande tillstånd som kan uppstå under graviditeten. Det kännetecknas av högt blodtryck och förekomst av protein i urinen. Tillståndet utvecklas vanligtvis efter graviditetsvecka 20, men kan i vissa fall uppträda tidigare.

Preeklampsi är ett allvarligt tillstånd, men det går bra att hantera om det upptäcks och behandlas i tid. Är du gravid är det därför viktigt att du regelbundet besöker din barnmorska eller läkare så att ditt blodtryck och din urin kan kontrolleras.

Vad är preeklampsi?

Preeklampsi drabbar ungefär 2–8 procent av alla gravida kvinnor och är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. Tillståndet påverkar moderkakan och kan i värsta fall påverka både mamman och barnet. Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men den tros bero på störningar i moderkakens utveckling och blodflöde.

Symptom på preeklampsi

Symtomen på preeklampsi kan variera från kvinna till kvinna. Vissa kvinnor har endast lindriga besvär, medan andra får svårare symtom. Ibland kan tillståndet dessutom utvecklas utan tydliga tecken, vilket gör regelbundna kontroller extra viktiga.

Vanliga symtom på preeklampsi inkluderar:

• Högt blodtryck
• Protein i urinen
• Svullnad i händer, fötter och ansikte
• Huvudvärk
• Suddig syn eller andra synrubbningar
• Illamående och kräkningar
• Buksmärta, ofta under revbenen på höger sida
• Minskad urinproduktion
• Krampanfall (vid svåra former)

Om du är gravid och upplever något av dessa symtom bör du omedelbart kontakta din barnmorska eller läkare.

Riskfaktorer för preeklampsi

Det finns flera faktorer som ökar risken att drabbas av preeklampsi, bland annat:

• Första graviditeten
• Graviditet med tvillingar eller fler barn
• Hög ålder, oftast över 35–40 år
• Kroniskt högt blodtryck
• Njursjukdom
• Diabetes
• Övervikt eller fetma
• Tidigare preeklampsi under någon graviditet
• Preeklampsi i släkten

Diagnos av preeklampsi

Preeklampsi diagnostiseras utifrån följande kriterier:

• Högt blodtryck (140/90 mm Hg eller högre)
• Protein i urinen (300 mg eller mer per dygn)

Om du är gravid och har dessa symtom kommer din läkare eller barnmorska att beställa blod- och urinprov för att bekräfta diagnosen. Blodproven används även för att kontrollera lever- och njurfunktion samt antal blodplättar, vilket ger en helhetsbild av hur allvarligt tillståndet är.

Behandling av preeklampsi

Behandlingen av preeklampsi beror på hur allvarligt tillståndet är. Vid lindrig preeklampsi kan tillståndet ofta hanteras med livsstilsförändringar, exempelvis vila, saltfattig kost och rikligt med vätska. Regelbundna kontroller krävs dock alltid för att kunna följa utvecklingen över tid.

Vid svårare former av preeklampsi kan sjukhusvård bli nödvändig. Behandlingen kan då innefatta läkemedel för att sänka blodtrycket, förebygga krampanfall och stimulera urinproduktionen. Samtidigt övervakas barnets tillstånd noggrant, ofta med ultraljud och hjärttonsregistrering (CTG).

Om preeklampsin blir svår kan det bli nödvändigt att förlossa barnet i förtid. Förlossning är nämligen det enda sättet att bota tillståndet, eftersom preeklampsi hänger samman med moderkakan.

Komplikationer vid preeklampsi

Obehandlad eller svår preeklampsi kan leda till flera allvarliga komplikationer, bland annat:

• Abruptio placentae – att moderkakan lösgör sig i förtid
• Eklampsi – krampanfall hos den gravida kvinnan
• HELLP-syndrom – en allvarlig lever- och blodkomplikation
• Förtidsbörd
• Låg födelsevikt
• Dödfödsel

Preeklampsi är ett allvarligt tillstånd, men det kan hanteras väl om det upptäcks och behandlas i tid. Om du är gravid är det viktigt att gå på dina regelbundna mödravårdskontroller så att blodtryck och urin kan kontrolleras. Kontakta alltid vården om du känner dig orolig eller upplever ovanliga symtom – det är alltid bättre att söka hjälp en gång för mycket.