Magnetisk resonanstomografi (MRI) använder starka magnetfält och radiofrekventa pulser – inte joniserande strålning – för att generera exquisit detaljerade bilder av mjukvävnader, organ och nervsystem.
Vanliga kliniska indikationer
- Hjärna & ryggmärg: Tumörer, stroke, MS, blödning, Chiari, syrinx
- Hjärta & kärl: Kardiomyopati, medfödda fel, kranskärlssjukdom, aneurysmer, DVT
- Rörlighetsapparaten: Ledband/senabrister, menisk, labrum, benmärgsödem, ledgång
- Buk & bäcken: Leverförändringar, pankreascystor, livmodermyom, prostata
- Onkologi: Stadieindelning, behandlingssvar, övervakning
Fysik i 4 steg
- Kraftfull magnet (1,5T–3T klinisk) justerar väteprotoner i kroppsvävnader.
- RF-pulser slår ut protoner ur justering.
- Protoner återjusteras (relaxerar), utsänder radiosignaler karaktäristiska för sin vävnadsmiljö.
- Skannern detekterar signaler; datorn rekonstruerar rumsbilder.
Praktiska anmärkningar
- Skanningstid: 15–45+ minuter beroende på anatomi och sekvenser.
- Ingen strålning; säker för upprepade undersökningar.
- Kontradikationer: vissa implantat (pacemakers, vissa aneurysmaklammer), svår klaustrofobi.
- Gadoliniumkontrast kan användas för förstärkning (njurfunktion granskas först).
MRI är guldstandarden för mjukvävnadskontrast. Att förstå grunderna ger dig grunden för informerade samtal med ditt vårdteam.
