Det hornhinnepitel är det yttre lagret av hornhinnan, ett transparent, avaskulärt vävnad som är kritiskt för synen.
Struktur
- 5–7 lager av icke-keratiniserade platt epitelceller – täta samband bildar en barriär.
- Basalceller (mitotiska) → vingeceller → ytliga plattceller (desquameras).
- Basalmembran – fäster epitelet till Bowmans lager.
- Mikrovilli/mikroplika – ökar ytan för tårfilmsadhesion.
Funktioner
- Barriär mot patogener, partiklar, toxiner.
- Glad optisk yta för ljusbrytning (ger ~2/3 av ögons brytningskraft).
- Tårfilmfördelning och stabilitet (mucinsekretion från bockceller).
- Snabb själfförnyelse (omsättning ~7–10 dagar); centripetal migration läker defekter.
Kliniska tillstånd
- Torr öga sjukdom – tårfilminstabilitet, epiteluttorkning.
- Hornhinneskada/erosion – trauma, kontaktlinsanvändning, recidiverande erosionssyndrom.
- Infektiös keratit – bakteriell, viral (HSV), svamp, Acanthamoeba.
- Neurotrofik keratopati – nedsatt innervering (V1) → dålig läkning.
- Limbal stamcellbrist – konjunktivalisering, vaskularisering, opacitet.
Bedömning
Spaltlampa-undersökning med fluorescein-färgning visar defekter, färgmönster (SPK, dendritiska ulcus). In vivo konfokal mikroskopi visualiserar cellullager.
Bevarande av hornhinnepitelintegritet är fundamentalt för klar syn och ögonhälsa.
