
Du har precis genomgått en bukplastik och skickats hem med små lökformade behållare – så kallade drän – som samlar upp vätska från såret. Efter operationen bildar kroppen extra vätska runt operationsområdet, och tunna slangar under huden leder vätskan från såret ut till dränet. Din kirurg har troligen gett dig ett schema där du ska anteckna vätskemängden varje dag. Dränen spelar en viktig roll i din återhämtning: de förebygger infektioner och håller svullnaden under kontroll.
Linda gazen runt midjan så att den formar ett mjukt bälte. Bältet gör det bekvämare att bära dränen och skyddar samtidigt såret från onödiga drag i slangarna.
Använd de små klämmorna på dränen och fäst dem i ditt gazbälte. Då sitter behållarna stadigt på plats i stället för att hänga och dingla mot kroppen, vilket minskar risken att slangarna rycks till av misstag.
Töm dränbehållarna två gånger per dag, morgon och kväll, om inte din kirurg har gett andra instruktioner. Regelbunden tömning ger tillförlitliga mätvärden och minskar risken att behållarna blir fulla.
Innan du tömmer behållaren i mätglaset ska du pressa vätskan från den synliga delen av slangen in i dränet. Krama längs slangen med fingrarna, från kroppen och framåt mot behållaren. Detta enkla grepp hjälper dig att få ut så mycket vätska som möjligt.
Häll vätskan i ett mätglas eller en mätburk och läs av mängden noggrant.
Skriv ner mängden på det schema din kirurg har gett dig. Kirurgen kan också ha bett dig ringa om dräneringen överstiger en viss mängd, ändrar färg till klart rött eller börjar lukta mycket illa. Kontakta alltid vården om du är osäker på vad som gäller.
Häll ut vätskan i toaletten och spola. Kom ihåg att tvätta händerna ordentligt efteråt.
Anslut dränbehållaren till slangen igen och kontrollera att den sitter ordentligt fast innan du fäster den i bältet.
Tvätta huden runt dränet varsamt med antibakteriell tvål. Var försiktig – ett oavsiktligt ryck i slangen gör ont och kan skada såret.
Kontakta din kirurg eller vårdcentral om dräneringen plötsligt ökar kraftigt, om vätskan blir klart röd (vilket kan tyda på blödning), om den börjar lukta obehagligt eller om huden runt dränet blir röd, varm eller svullen. Sådana symtom kan vara tecken på infektion eller blödning och bör alltid kontrolleras av vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online