Kraniotomi: Procedur, risker, fördelar & återhämtning – översikt
En kraniotomi innebär tillfälligt borttagande av en benlapp för att nå hjärnan. Den behandlar tumörer, aneurism, AVM, hematom, epilepsi och infektioner.
Riskprofil
- Allmänna: Anestesireaktion, blödning, infektion (1–3 %), anfall, DVT/PE.
- Neurologiska: Stroke, defekt (motorik, tal, syn), kognitiv förändring, hydrocephalus.
- Specifika: CSF-läckage, benlappsresorption/infektion, kosmetisk deformitet.
Risk varierar med läsionslokalisation, storlek, patientålder/komorbiditeter och kirurgens erfarenhet.
Fördelar
- Tumörresektion → överlevnad, symtomlindring.
- Aneurismklippning → rupturförebyggande.
- AVM-excision → blödningseliminering.
- Hematomevakuering → livraddande dekompression.
- Epilepsikirurgi → anfallsfrihet (50–70 %).
Återhämtningstrajekt
- Sjukhus: 3–10 dagar (IVA → step-down).
- Veckor 1–6: Trötthet, huvudvärk, skallbensdomning; successiv aktivitetsökning.
- Månader 2–6: Återgång till arbete/körning (neuro godkännande); rehab för defekter.
- 6–12+ månader: Maximalt neurologiskt återhämtande; benlappsläkning.
Beslutsfattande
Risker vägs mot den obehändlade tillståndets naturhistoria. För många patologier överväger fördelar risker betraktligt när utförs av en skicklig cerebrovaskulär/neuroonkologisk kirurg.
