Antibiotika ges ofta som profylax före planerade kirurgiska ingrepp på vissa kroppsdelar samt till patienter som bedöms ha hög risk för komplikationer. Anledningen är att ett kirurgiskt ingrepp kan äventyra kroppens naturliga anatomiska barriärer mot bakterier. När huden och slemhinnorna öppnas skapas en miljö där bakterier lättare kan ta sig in och orsaka en så kallad postoperativ sårinfektion (SSI).
Det främsta syftet med att ge antibiotika före operation är att minska mängden bakterier i operationsområdet och därmed sänka risken för att en sårinfektion utvecklas. Profylaxen riktar sig bland annat mot vanliga sjukdomsalstrande bakterier som Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes, Enterococcus faecalis, Pseudomonas aeruginosa, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.
För att profylaxen ska vara effektiv ges antibiotikan normalt intravenöst inom en timme innan huden skärs upp. På så sätt finns tillräckligt höga koncentrationer av läkemedlet i vävnaden precis när ingreppet påbörjas. Vid längre operationer kan en extra dos behövas under ingreppets gång.
Alla opereras inte med antibiotikaprofylax. Den används framför allt vid ingrepp där risken för infektion är förhöjd eller där en infektion skulle få allvarliga konsekvenser, till exempel:
Antibiotika före operation kan minska både förekomsten och svårighetsgraden av infektioner som annars kan uppstå medan operationsområdet läker under den känsliga postoperativa perioden. En sårinfektion kan förlänga vårdtiden, kräva ytterligare behandling och i värsta fall leda till allvarliga komplikationer. Genom att förebygga infektionerna bidrar profylaxen till en säkrare operation och ett snabbare återhämtning.
Samtidigt används antibiotikaprofylax restriktivt och övervägt, eftersom onödig antibiotikaanvändning ökar risken för resistenta bakterier och biverkningar. Beslutet fattas alltid individuellt utifrån typ av ingrepp och patientens riskprofil.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online