Ögonlaseroperation (LASIK) kan kännas som en räddning för personer med synproblem som närsynthet, översynthet och astigmatism. Vid detta polikliniska ingrepp formar kirurgen om hornhinnan med en laser för att korrigera synfelet. En tunn flik av hornhinnevävnad skapas med ett litet oscillerande blad, fliken fälls åt sidan så att hornhinnan exponeras och formas om med lasern, varefter fliken läggs tillbaka på sin plats. Även om de flesta patienter är helt nöjda med resultatet finns det flera potentiella nackdelar och risker som är bra att känna till innan du fattar ditt beslut.
LASIK ger inte alltid fullt godkänt seende utan glasögon eller kontaktlinser. Ibland blir resultatet en över- eller underkorrigering av synen. I sådana fall kan patienten behöva ytterligare en operation för att uppnå önskad korrigering, vilket samtidigt innebär en ökad risk för andra komplikationer. I vissa fall kan den ideala korrigeringen aldrig nås, ens med mer behandling – patienten behöver då glasögon eller linser för att se skarpt resten av livet.
Det finns en liten risk att utveckla en hornhinneinfektion efter LASIK. Även om den är ovanlig är en sådan infektion en allvarlig komplikation. Behandlas den inte snabbt kan den leda till ärrbildning på hornhinnan eller en svår och permanent synskada. Läkare brukar ordinera antibiotiska ögondroppar efter ingreppet för att förebygga infektioner, men kontakta din läkare omedelbart om du misstänker att du har drabbats av en infektion.
Ett vanligt besvär efter LASIK är torra-ögon-syndromet. Patienter med detta tillstånd producerar inte tillräckligt med tårar för att hålla ögonen behagligt fuktiga. För de flesta är tillståndet övergående och läker ut kort tid efter operationen. Hos vissa patienter – särskilt de som redan hade problem med torra ögon före ingreppet – kan besvären dock bestå eller förvärras, med brännande känsla, rodnad, en repig känsla i ögonen eller till och med sämre syn. Torra ögon behandlas oftast med konstgjorda tårar eller med läkemedel som stimulerar tårproduktionen.
Ibland kan kirurgen ta bort för mycket vävnad från hornhinnan eller skära hornhinnefliken för djupt. Detta kan leda till keratektasi – en utbuktning av hornhinnan – vilket ger en förvrängd syn. Denna skada kan inte korrigeras genom ny operation, även om vissa specialanpassade kontaktlinser kan användas för att stabilisera hornhinnan. Patienter med tunna hornhinnor löper störst risk för denna komplikation och kan därför avrådas från LASIK.
LASIK kan också ge problem med synen i mörker eller på natten. Patienter ser stjärnstrålar, ringar eller bländning runt ljusa föremål i mörka miljöer, vilket kan göra det svårt eller till och med omöjligt att köra bil i mörker eller i svagt ljus. Besvären kan förbättras med tiden, men för vissa personer blir det ett permanent synfel.
I mycket sällsynta fall kan problem uppstå vid skapandet av hornhinnefliken, genom tekniskt fel på utrustningen, ärrbildning eller vårdslöshet under själva operationen. Som en följd av sådana fel kan patienten drabbas av permanent synförlust eller varaktigt nedsatt synförmåga.
Komplikationer efter LASIK är ovanliga, och de flesta patienter blir nöjda med resultatet. Eftersom ingreppet inte är helt riskfritt är det dock viktigt att diskutera din hälsa, dina ögons förutsättningar och dina förväntningar med en erfaren ögonläkare innan du bestämmer dig. En noggrann undersökning före operationen kan identifiera riskfaktorer – som tunna hornhinnor eller befintliga problem med torra ögon – och hjälpa dig att avgöra om LASIK verkligen är rätt val för dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online