En rörbindning (tubaligatur) är en vanlig preventivmetod för kvinnor. Den kallas ibland informellt för att "binda rören" och omfattar olika kirurgiska metoder och produkter som används för att hindra spermier från att nå ett befruktningsbart ägg. Varje metod har dock sina egna risker och fördelar, och ingen metod är 100 procent säker. Nedan följer en översikt över de tre mest använda teknikerna.
Hulka-klämman utvecklades av Dr. Jaroslav Hulka i Chapel Hill, North Carolina. Det är en fjäderklämma med gångjärn som placeras på äggledaren, nära livmodern. Ingreppet utförs vanligtvis polikliniskt med laparoskopi, där den 7 millimeter stora klämman läggs över äggledaren och sammanpressas. Enligt Chapel Hill Tubal Reversal Center orsakar denna metod minst skada på äggledaren jämfört med andra tekniker, vilket kan vara en fördel om en återställande operation skulle bli aktuell i framtiden.
Tubalringen, som även kallas Yoon-ring, Lay Loop eller Falope-ring, är ett elastiskt silikonband som placeras runt äggledaren. Metoden kräver ett cirka 2–3 centimeter långt stycke av röret för att kunna genomföras korrekt. Läkaren använder en konformad apparat och drar upp röret, vilket skapar en veck eller knick. Därefter placeras ringen runt detta stycke. Den avbrutna blodtillförseln leder till ärrbildning inuti äggledaren, vilket effektivt hindrar spermier från att nå ägget.
Den vanligaste tekniken är Pomeroy-metoden. Här knyts ett stycke av äggledaren med ett absorberbart ligaturband, varefter en del av röret tas bort. Efter att vävnaden avlägsnats börjar röret läka och bildar ärrvävnad. Bukhinnevävnad (peritoneum), som täcker de inre organen, växer sedan över änden av röret medan ligaturen löses upp i kroppen. Resultatet blir ett mellanrum mellan äggledarens två ändar, vilket förhindrar att spermien möter ägget och därmed en befruktning.
Rörbindning betraktas som en permanent preventivmetod, även om vissa fall kan ångras genom operation. Risken för graviditet efter ingreppet är låg men inte obefintlig, och alla metoder innebär vissa kirurgiska risker såsom infektion eller blödning. Diskutera därför alltid med gynekolog vilken metod som passar dig bäst innan du fattar beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online