En intensivvårdsavdelning (IVA) är den del av ett sjukhus som är dedikerad till att ge patienter som nyligen genomgått allvarliga sjukdomar, större operationer eller andra trauman kontinuerlig övervakning samt omfattande behandlingar och kompletterande åtgärder. Utöver att övervaka att de vitala funktionerna hålls stabila kan IVA-personalen behöva utföra blodtransfusioner eller administrera anestesi, eller genomföra andra medicinska ingrepp.
När patienter lämnar akutmottagningen eller har avslutat en allvarlig åtgärd, till exempel en operation, kan en läkare som kallas intensivläkare avgöra om de behöver vård på IVA. Personalen på IVA består av ett tvärvetenskapligt team som inkluderar sjuksköterskor, läkare och anestesiologer samt andra specialister och tekniker. IVA-läkarna ansvarar för diagnostik, handledning av sjuksköterskorna och professionellt stöd i vården.
Anestesiologerna avgör vilken typ av anestesi en patient behöver, om någon överhuvudtaget krävs. IVA-patienter får ofta anestesi för att undvika stress och smärta samt för att underlätta övervakningen av kritiska hälsotillstånd. Sjuksköterskorna måste dessutom vara jourberedda dygnet runt, eftersom patienterna kan behöva akutvård när som helst.
När intensivläkaren har bedömt att en patient inte längre behöver speciella behandlingar eller intensiv övervakning kan han eller hon skriva ut patienten antingen till ett vanligt sjukrumsrum eller till en så kallad mellanvårdsavdelning (step-down unit), där vården fortsätter på en mindre intensiv nivå.
Blodtransfusion är en åtgärd som tillför nytt blod till patienter som förlorat stora mängder blod i samband med större kirurgiska ingrepp eller andra traumatiska händelser. Även patienter som är särskilt svårt sjuka eller lider av vissa blodrelaterade rubbningar kan behöva nytt blod, eftersom dessa tillstånd kan göra att kroppen producerar blod oregelbundet eller i otillräcklig mängd.
Blodtransfusioner är relativt enkla åtgärder som innebär att en blodpåse kopplas till en intravenös slang (IV), som sjukhuspersonalen för in i patientens ven – oftast via armen. Innan en transfusion genomförs måste läkarna kontrollera patientens blodgrupp och hitta en matchande blodpåse, eftersom endast vissa blodgrupper är kompatibla med varandra. Minst lika viktigt är att all utrustning steriliseras noggrant för att förebygga infektioner och spridning av sjukdomar.
Hjärt-lungräddning (HLR) är en vanlig åtgärd på IVA som utförs när en patient slutar andas eller när hjärtat slutar slå. HLR måste sättas in omedelbart i dessa situationer, eftersom ingen patient överlever längre perioder utan syre, och de flesta dör om hjärtat stannar även bara några sekunder.
På grund av HLR:s livsviktiga betydelse måste all IVA-personal som arbetar direkt med patientvård ha giltig HLR-certifiering. Åtgärden består av cykler med bröstkompressioner, som syftar till att återuppta hjärtats slag, följt av konstgjord andning – antingen genom mun-till-mun-metoden eller med hjälp av en andningsmask.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online