En tympanoplastik i vänster öra är en kirurgisk rekonstruktion av en sprucken eller perforerad trumhinna. Skador på trumhinnan kan orsakas av allergier och bihåleproblem, upprepade öroninfektioner eller trauma, till exempel när ett främmande föremål fastnat i hörselgången. Ingripet är relativt vanligt och utförs på både barn och vuxna.
En tympanoplastik rekommenderas när en undersökning av trumhinnan visar på en spricka eller ett hål. Vanliga tecken på en skadad trumhinna är smärta, vätska som rinner ur örat, blodigt flytande, balanssvårigheter och nedsatt hörsel.
Innan operationen kan genomföras ska eventuell infektion behandlas med antibiotika, och vätska i örat ska hanteras med bihåle- eller allergiläkemedel. Om perforationen beror på en underliggande sjukdom eller kronisk infektion kan även öronrör placeras in under samma operationspass.
Mindre perforationer kan i vissa fall lagas direkt på en läkarmottagning, men de flesta tympanoplastiker utförs på ett operationscenter eller ett sjukhus under narkos. Ett hudtransplantat tas från området strax framför örat eller från baksidan av örat. En liten gelsvamp placeras under trumhinnan för att stödja och stabilisera transplantatet under läkningsprocessen.
Vid små hål kan reparationen göras genom hörselgången utan yttre snitt. Vid större perforationer görs däremot ett snitt bakom örat för att kirurgen ska få bättre överblick och arbetsutrymme.
Patienten skrivs oftast ut redan inom tre timmar efter ingreppet, med recept på antibiotika och smärtlindrande medicin. För att läkningen ska gå bra bör örat hållas torrt, och näsblåsning, drickande med sugrör samt flygresor bör undvikas så långt det är möjligt, eftersom tryckförändringar kan skada det nya transplantatet.
Tio dagar efter operationen sker ett kontrollbesök hos kirurgen. Då tas öronpackningen bort ur hörselgången och transplantatet inspekteras noggrant. Efter cirka sex veckor kan ett hörtest genomföras för att utvärdera hörselförbättringen.
Som vid alla kirurgiska ingrepp finns det risker kopplade till tympanoplastik. Dessa inkluderar förträngning av hörselgången, att transplantatet inte läker ordentligt, infektion, återkommande perforationer, vidhäftningar, ärrbildning samt utveckling eller återfall av kolesteatom – en godartad men sköldkörtelliknande växt av hudceller i mellanörat som kan skada hörseln om den inte behandlas.
Trots detta är prognosen mycket god: över 90 procent av alla tympanoplastiker lyckas helt lösa patientens öronbesvär, och endast mindre hörselnedsättningar rapporteras i de flesta fallen.
Allvarliga komplikationer efter en tympanoplastik är sällsynta. Permanent partiell hörselnedsättning på grund av att transplantatet inte läker förekommer i bara cirka fem procent av fallen. Permanent total hörselnedsättning drabbar ungefär en av var 100:e patient. Vissa patienter kan också uppleva yrsel i upp till två veckor efter operationen, men detta brukar gå över av sig självt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online