
Kirurger gör sitt bästa för att undvika att skapa en ändileostomi hos patienter med problem i tjocktarmen. I vissa situationer kan dock just detta ingrepp visa sig vara det bästa alternativet. Endast en välkvalificerad läkare kan avgöra om en ändileostomi kommer att gynna patientens tillstånd.
När kirurger skapar en ändileostomi kopplar de samman ileum – den sista delen av tunntarmen – med en öppning i bukväggen. Denna öppning kallas stomi. Istället för att den smälta maten ska passera vidare från tunntarmen till tjocktarmen och ut genom ändtarmen leder ändileostomin maten ut genom stomin och ner i en påse. Avföringen samlas sedan upp i påsen tills patienten själv tömmer den.
En läkare kan välja att utföra en ändileostomi av flera olika skäl:
Innan en ändileostomi utförs måste läkaren noga överväga de stora konsekvenser ingreppet får för patientens liv. En person vars yrke exempelvis kräver en viss typ av kläder kan få svårigheter om stomin placeras på ett olämpligt ställe på buken. Läkaren måste också komma ihåg att patienten kommer att leva med stomens långsiktiga effekter under resten av livet. Tyvärr kräver vissa allvarliga medicinska tillstånd att en stomi skapas oavsett de praktiska besvär det kan innebära.
Som alla kirurgiska ingrepp medför en ändileostomi vissa risker. Bland de vanligaste finns:
I vissa fall kan stomin förskjutas från sin ursprungliga position, vilket kan leda till att tarminnehåll läcker ut i bukhålan eller att ileum sticker ut längre genom huden än det borde. Övervikt gör dessutom ofta skapandet av en stomi tekniskt mer komplicerat.
Även om betydande medicinska framsteg har gjorts inom området ändileostomier behövs mer forskning innan metoden kan fulländas. Forskarna är bland annat fortfarande osäkra på hur säker proceduren är för äldre patienter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online