Antiseptika är ämnen som dödar eller hämmar tillväxten och utvecklingen av mikroorganismer på levande vävnad. Syftet är att förebygga infektioner och nedbrytning genom att begränsa mikroorganismernas verkan. De flesta antiseptiska medel är avsedda för lokal behandling och appliceras på hud och slemhinnor. Vissa används dock internt, exempelvis i urinvägarna eller i slidan innan ett medicinskt ingrepp. Alkohol och jod är två av de mest välkända antiseptiska medlen.
Vissa antiseptika verkar mycket snabbt. Jod dödar exempelvis bakterier inom 30 sekunder. Medel som verkar långsammare kan i gengäld ha en mer långvarig, kvarvarande effekt. Fenolkoefficienten är ett mått på den tid som krävs för att ett antiseptiskt medel ska påverka mikroorganismer, jämfört med den tid som fenol behöver.
Syftet med antiseptika är att hämma eller döda mikroorganismer på hud eller slemhinnor utan att skada vävnaden. Kemikalierna i antiseptika är inte lika starka som de i desinfektionsmedel. Använd därför desinfektionsmedel i stället för antiseptikum på livlösa föremål, såsom kirurgiska instrument. Rengör alltid föremålen innan desinficering. Observera att desinfektionsmedel är verkningslösa i närvaro av blod eller var.
Jodföreningar har det bredaste spektrumet bland aktuella antiseptika och verkar mot bakterier, svampar, virus, sporer, protozoer och jästsvampar. Klorhexidin är ett säkert val för rengöring av slemhinnor och ingår även i kroppstvättar och munsköljningar. Hexaklorofen återfinns i handskrubbningar och ansiktstvättar.
Bland antiseptika för hudrengöring finns alkohol, väteperoxid samt jod- och kvicksilverföreningar. Även om väteperoxidens antibakteriella aktivitet inte är lika stark som andra antiseptiska ämnens, bildas syrebubblor som ger en skummande effekt, vilket kan underlätta borttagning av död vävnad.
Val av antiseptiskt medel kan behöva anpassas efter patientens medicinska historia. För att undvika risken att jod tas upp av foster eller spädbarn bör jodbaserade antiseptika användas sparsamt hos gravida och ammande patienter. Jodupptag hos spädbarn kan nämligen leda till förändringar i sköldkörtelfunktionen.
Antiseptika, särskilt de som innehåller alkohol, kan orsaka hudtorrhet och irritation. De organiska föreningarna i vissa antiseptika – såsom klorhexidin, bensalkonium och hexaklorofen – kan dessutom förvärra överkänslighet.
Kvicksilverklorid, ett kraftfullt antiseptikum, irriterar känslig hud och vävnad. Silvernitrat dödar färger mikroorganismer men är skonsamt nog att använda på ögonens och halsens känsliga vävnader. Timerosal är en kvicksilverförening som är aktiv mot bakterier och jästsvampar. Kvicksilverförgiftning kan dock uppstå vid långvarig användning.
Efter att Louis Pasteur upptäckt att mikroorganismer orsakar infektioner blev Joseph Lister den första att integrera antiseptisk teknik i det kirurgiska arbetet. Moderna metoder för att undvika infektion bygger på frånvaro av patogena organismer, det vill säga asepsis. Den främsta metoden för att uppnå asepsis är sterilisering.
Antiseptika spelar en central roll både inom sjukvården och i den dagliga hygienen. Genom att välja rätt medel för rätt situation – och alltid ta hänsyn till patientens hälsa samt eventuell överkänslighet – kan man effektivt förebygga infektioner utan att skada kroppens vävnader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online