Matematik kanske inte verkar vara en naturlig del av det medicinska arbetet, men många hjärtkirurger och andra läkare ser de två områdena som oupplösligt förknippade med varandra. Matematiken spelar en viktig roll inom kirurgin och den allmänna sjukvården – särskilt när den används inom evidensbaserad medicin.
Dr. David Eddy, hjärtkirurg och matematiker, myntade begreppet "evidensbaserad" medicin i början av 1980-talet. Evidensbaserad medicin utgår från de faktiska resultaten av medicinska behandlingar och förebyggande åtgärder – ofta med hjälp av matematiska modeller – för att fastställa bästa möjliga vård för patienten, i stället för att enbart förlita sig på traditionella rutiner.
Eddy och ett team av forskare och läkare utvecklade en matematisk datormodell som heter Archimedes. Modellen kan med hög noggrannhet förutsäga resultaten av olika behandlings- och preventionsprogram samt beräkna kostnaderna för dessa program. Det ger vårdpersonal ett kraftfullt verktyg för att fatta välgrundade beslut innan en behandling ens påbörjas.
Flera av Eddys matematiska modeller har visat på onödigt slöseri med resurser, särskilt när det gäller årliga lungröntgenundersökningar för att övervaka hjärtproblem samt cellprovskontroller (Pap-test) för kvinnor med låg risk för livmoderhalscancer. Genom att analysera data kan vården därmed riktas dit den gör störst nytta.
En annan viktig fördel med evidensbaserad medicin är att patienter kan informeras om osäkerheterna kring ingrepp och behandlingar, exempelvis hjärtkirurgi. Väl informerade patienter är betydligt mindre benägna att välja mer riskfyllda och invasiva ingrepp i onödan.
I det dagliga arbetet använder sig hjärtkirurger och andra läkare av statistik och sannolikhetslära för att tolka testresultat och avgöra vilken behandling som passar den enskilda patienten bäst. På så sätt blir matematiken ett ständigt närvarande redskap bakom moderna medicinska beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online