En protes är en konstgjord lem som ersätter en saknad kroppsdel, oavsett om den förlorats till följd av skada, sjukdom eller ett medfött fel. Dagens proteser har kommit långt ifrån de tidigare otympliga och klumpiga modellerna. Tack vare de stora framstegen inom modern medicin kan läkare idag ersätta de flesta saknade eller missbildade kroppsdelar med högt funktionella och tekniskt avancerade proteser. Trots detta medför dagens proteser flera kort- och långsiktiga effekter som patienter bör känna till.
Patienter som nyligen fått sin protes kan uppleva att både den protesförsedda sidan och den friska sidan uppvisar en fördröjd reaktionstid. Enligt en studie från 2009, utförd av Sint Maartenskliniek Research Development & Education Group, kan denna fördröjning bero på en omorganisering av det centrala nervsystemet för att möjliggöra synkroniserade rörelser i båda extremiteterna. Detta är normalt en övergångsfas som kroppen behöver för att anpassa sig till den nya lemmen.
Ett kortvarigt men återkommande problem bland användare av benproteser är hudbesvär där den amputerade delen vilar mot protesen. De vanligaste besvären, kallade allergisk kontaktdermatit (ACD), inkluderar infektioner, elakartade förändringar och sår. ACD utgör hela en tredjedel av alla hudsjukdomar som rapporterats hos patienter med proteser. Enligt American Journal of Clinical Dermatology orsakas dessa hudproblem typiskt av friktion, tryck och ocklusion, vilket kan leda till sårskador. Regelbundna kontroller och god hygien kring protesen kan minska risken för dessa besvär.
En långsiktig konsekvens av proteser i nedre kroppen är vävnadstillväxt, det vill säga en kraftig ansamling av överflödig vävnad vid amputationsstället. Detta kan leda till förlust av nervkänslighet i stumpen och därmed ett oundvikligt känselbortfall. Vävnadsansamlingen kan dessutom förvärra tidigare hudproblem eller ge upphov till helt nya dermatologiska svårigheter. Därför är regelbundna besök hos ortopedtekniker och vårdpersonal viktiga för att anpassa protesen efter kroppens förändringar.
Effekter på nedre ländryggsregionen kan uppträda hos patienter som burit sin protes i tio år eller längre. Missbildningen kan leda till en mängd smärtproblem samt en onormal gång. Denna förändring kan bero på flera faktorer, bland annat olämplig proteslängd, felaktig användning av anordningen och bristande underhåll av protesen. Allt detta kan i sin tur leda till erosion av hälmaterialet, vilket skapar en ojämnhet i benlängden som belastar ryggen. Korrekt montering, regelbundet underhåll och rätt inställning av protesen är därför avgörande för att förebygga dessa problem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online