Stenter är små nätliknande rör som används för att behandla förträngda eller försvagade artärer. De är vanliga vid ballongvidgning (angioplastik), där de hjälper till att hålla kärlen öppna och förebygger att blockeringar uppstår igen. Rätt placerade kan stenter förbättra blodflödet och minska risken för att ett kärl brister. Vilken typ av stent som väljs hänger nära samman med dess material och sammansättning, och valet görs alltid utifrån läkarens bedömning av det enskilda fallet. I de flesta fall används en obehandlad metallstent, men tygstenter är också ett alternativ.
Stenter kan placeras i många av kroppens artärer, inklusive den största blodkärlen – aorta. I kranskärlen hjälper stenter till att förbättra blodflödet till och från hjärtat. Stenter i halspulsådrorna (karotisartärerna) kan minska risken för stroke. Även artärer som leder till njurarna och till extremiteterna kan behandlas med stenter.
En obehandlad metallstent (bare metal stent) består av ett finmaskigt nät av metalltråd. Nätet gör att stenten kan fällas ihop för att föras in i artären, där den vecklas ut och anpassar sig efter kärlväggen. Denna typ används ofta vid ballongvidgning för att öppna en förträngd artär. Med tiden växer kärlväggen runt stenten, som då blir en del av artären. En obehandlad metallstent saknar normalt sett medicinbeläggning.
Tygstenter används främst i större artärer, exempelvis aorta. Det veckade tyget har krokar i båda ändar som fäster mot artärens innersta vägg. Syftet är i praktiken att skapa ett nytt innersta skikt i kärlväggen, vilket stärker artären och minskar risken för bristning. Kroppens egna celler växer med tiden över tyget och håller det på plats. Forskare arbetar även med att använda tygstenter vid bristningar (dissektioner) i aorta.
Både metallstenter och tygstenter kan vara läkemedelsavgivande. Det innebär att stentens yta är behandlad med läkemedel som frigörs långsamt över tid. På så sätt får området runt stenten en upprepad dos av medicinen, vilket hjälper till att förebygga att kärlförträngningen återkommer och minskar risken för blodproppar.
Flera risker är förknippade med stentbehandling. Det kan uppstå en blodpropp vid stentens plats, ett kärl kan brista där stenten sitter, eller så kan patienten få en allergisk reaktion mot själva stenten eller mot läkemedlet på dess yta. För att minska dessa risker rekommenderas oftast blodförtunnande läkemedel och acetylsalicylsyra (aspirin). Det är viktigt att ta all medicin exakt som ordinerat och under hela den tid som läkaren anger.
Tygstenter medför dessutom en extra risk: de kan glida eller flytta sig nedåt i artären. I sådana fall måste stenten bytas ut.
Vilken stent som passar bäst avgörs av din läkare utifrån var kärlförträngningen sitter, hur allvarlig den är och din övergripande hälsa. Diskutera alltid fördelar och risker med din behandlande läkare innan ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online