1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Cochleaimplantat: Så fungerar ingreppet och vad du kan förvänta dig

Ett cochleaimplantat är ingen bot mot dövhet, men det kan innebära en enorm skillnad för personer som inte kan dra nytta av hörapparater. Ingreppet är relativt okomplicerat och täcks av de flesta försäkringsbolag. Om du har svår till djup sensorineural hörselnedsättning kan du vara kandidat för ett cochleaimplantat.

Hur ett cochleaimplantat fungerar

Ett cochleaimplantat består av en extern enhet som omvandlar ljud till elektroniska signaler och skickar dem till elektroder som kirurgiskt placeras i snäckan (cochlea) i innerörat. Elektroderna stimulerar hörselnervens fibrer och vidarebefordrar ljudintryck till hjärnan.

Det är viktigt att förstå att ett cochleaimplantat inte återställer hörseln fullständigt. För att hjärnan ska lära sig tolka de nya ljudsignalerna krävs träning och rehabilitering under en längre tid.

Fördelar med cochleaimplantat

Förmågan att uppfatta och känna igen ljud förbättras oftast successivt med tiden. När implantatet kombineras med lyssningsövningar, avläsning av läppar och talträning kan resultaten bli mycket goda.

Nyttan av ett cochleaimplantat påverkas av flera faktorer, bland annat:

  • Antalet intakta nervfibrer i hörselnerven
  • Hur länge personen har levt med sin hörselnedsättning
  • Förmågan att anpassa sig till nya ljudstimuli

Operationen steg för steg

Insättningen av den interna komponenten utförs vanligtvis polikliniskt, det vill säga att patienten kan åka hem samma dag. Ingripandet sker under narkos och tar normalt mellan en och fyra timmar.

Så går ingreppet till:

  1. Håret rakas av kring operationsområdet och ett litet snitt görs bakom örat.
  2. Kirurgen fräser en grund fördjupning i mastoidbenet där den interna mottagaren placeras.
  3. Ett hål borras genom benet ner till innerörat, där en tunn elektodsträng förs försiktigt in i snäckan.
  4. Snittet stängs med stygn eller ett speciellt kirurgiskt tejp.

Efter operationen vilar patienten i ett uppvakningsrum tills narkosen har släppt helt. En kontrolltid bokas in ungefär en vecka senare för att granska sårläkningen.

Möjliga biverkningar och risker

Som vid all kirurgi finns vissa risker förknippade med narkosen. Under tiden direkt efter operationen kan patienten uppleva illamående, desorientering, smärta, tryckkänsla över örat, halsont och yrsel.

Andra vanliga biverkningar är:

  • Stelhet eller domningar kring örat
  • Balansbesvär
  • Metallisk smak i munnen
  • Förändringar i öronsus (tinnitus) – suset kan antingen förstärkas eller försvinna helt

Mer allvarliga komplikationer, även om de är ovanliga, kan innefatta inflammation, infektion och påverkan på ansiktsnerven.

Rehabilitering efter operationen

Såret får läka i två till sex veckor innan elektroderna aktiveras genom den externa delen av implantatet. En audionom använder då ett specialiserat datorprogram för att testa varje elektrod individuellt och tar fram en anpassad stimuleringsprofil för hörselnerven.

Under de följande månaderna återkommer patienten regelbundet för programmering och rehabiliteringspass. Talträning kan också ingå som en del av behandlingsplanen för att optimera resultatet och hjälpa hjärnan att vänja sig vid de nya ljudintrycken.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online