
Ett cochleaimplantat är ingen bot mot dövhet, men det kan innebära en enorm skillnad för personer som inte kan dra nytta av hörapparater. Ingreppet är relativt okomplicerat och täcks av de flesta försäkringsbolag. Om du har svår till djup sensorineural hörselnedsättning kan du vara kandidat för ett cochleaimplantat.
Ett cochleaimplantat består av en extern enhet som omvandlar ljud till elektroniska signaler och skickar dem till elektroder som kirurgiskt placeras i snäckan (cochlea) i innerörat. Elektroderna stimulerar hörselnervens fibrer och vidarebefordrar ljudintryck till hjärnan.
Det är viktigt att förstå att ett cochleaimplantat inte återställer hörseln fullständigt. För att hjärnan ska lära sig tolka de nya ljudsignalerna krävs träning och rehabilitering under en längre tid.
Förmågan att uppfatta och känna igen ljud förbättras oftast successivt med tiden. När implantatet kombineras med lyssningsövningar, avläsning av läppar och talträning kan resultaten bli mycket goda.
Nyttan av ett cochleaimplantat påverkas av flera faktorer, bland annat:
Insättningen av den interna komponenten utförs vanligtvis polikliniskt, det vill säga att patienten kan åka hem samma dag. Ingripandet sker under narkos och tar normalt mellan en och fyra timmar.
Så går ingreppet till:
Efter operationen vilar patienten i ett uppvakningsrum tills narkosen har släppt helt. En kontrolltid bokas in ungefär en vecka senare för att granska sårläkningen.
Som vid all kirurgi finns vissa risker förknippade med narkosen. Under tiden direkt efter operationen kan patienten uppleva illamående, desorientering, smärta, tryckkänsla över örat, halsont och yrsel.
Andra vanliga biverkningar är:
Mer allvarliga komplikationer, även om de är ovanliga, kan innefatta inflammation, infektion och påverkan på ansiktsnerven.
Såret får läka i två till sex veckor innan elektroderna aktiveras genom den externa delen av implantatet. En audionom använder då ett specialiserat datorprogram för att testa varje elektrod individuellt och tar fram en anpassad stimuleringsprofil för hörselnerven.
Under de följande månaderna återkommer patienten regelbundet för programmering och rehabiliteringspass. Talträning kan också ingå som en del av behandlingsplanen för att optimera resultatet och hjälpa hjärnan att vänja sig vid de nya ljudintrycken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online