Det är inte ovanligt att genomgå ett kirurgiskt ingrepp. Den medicinska vetenskapen har utvecklats och introducerat ny teknik som gör operationer snabbare, mer precisa och skonsammare för patienten. Anestesi är dock en del av kirurgin som alltid kräver professionell hantering. Många hälsotillstånd påverkar hur mycket anestesi en patient behöver, och faktorer som fetma samt bruk av alkohol, tobak eller droger kan komplicera bedövningen och öka risken för allvarliga eller obehagliga biverkningar.
Allvarliga komplikationer av generell anestesi är sällsynta bland friska patienter. Eftersom anestesi är en blandning av flera läkemedel som antingen inhaleras eller injiceras i blodbanan kan en person reagera på vilket som helst av preparaten. Anestesin påverkar hela kroppen, inklusive hjärnan, hjärtat och lungorna.
Möjliga komplikationer omfattar oregelbunden hjärtrytm, högt eller lågt blodtryck, förhöjd kroppstemperatur, andningssvårigheter, hjärtinfarkt eller stroke. I värsta fall kan förändringar i hjärtrytm, blodtryck, kroppstemperatur eller andning leda till döden.
Både receptbelagda läkemedel och rekreativa droger kan skapa problem i samband med anestesi. Patienter uppmanas ofta att sluta röka, dricka alkohol eller använda droger flera veckor före operationen. Rökare har överaktiva luftvägar och löper högre risk för hjärtkomplikationer i samband med ingreppet. Hosta med upphostningar, pipande andning, andnöd eller blodig hosta kan tyda på lungproblem som bör utredas innan patienten bedövs.
Alkoholförgiftning sänker den anestesidoss som behövs. Har patienten istället slutat dricka strax före operationen kan abstinenssymtom uppstå, såsom högt blodtryck, delirium, darrningar och krampanfall. Regelbunden användning av bensodiazepiner eller narkotiska preparat kan å andra sidan öka behovet av anestesi, och större mängder smärtlindrande läkemedel kan krävas. Stimulantia ökar risken för hjärtklappning, kärlkramp, rytmstörningar och kramper.
Att vakna eller vara medveten under narkosen är en rädsla för många patienter. Risken för denna obehagliga upplevelse uppskattas dock till endast 0,1–0,2 procent. Vissa patienter kan dessutom uppleva psykologiska eller beteendemässiga förändringar under eller efter anestesin. Högre risk löper de som har en historia av substansmissbruk, långvarig kronisk smärta, svårigheter med intubation eller tidigare erfarenhet av medvetenhet under operation. Även typen av ingrepp spelar roll – exempelvis akut- och traumakirurgi, kejsarsnitt med generell anestesi samt hjärtkirurgi. allt fler sjukhus använder därför hjärnfunktionsövervakning för högriskpatienter och högriskingrepp.
Fetma, definierat som ett kraftigt förhöjt kroppsvikt i förhållande till längden, kan innebära problem vid anestesi. Bedövningen kan påverka varje organsystem hos en person med fetma. Hjärtat belastas extra och är mer mottagligt för högt blodtryck, ökad blodvolym och kranskärlssjukdom. Magreflux och aspiration är vanligare hos dessa patienter, och själva operationen blir mer komplicerad med ökad risk för blodförlust. Anestesi måste därför ges med stor försiktighet till patienter med fetma.
Anestesi är i allmänhet mycket säkert. Uppfyller du några av kriterierna för ökad hälsorisk kan du förbättra din hälsa inför operationen – exempelvis genom kostomläggning för att motverka fetma, samt genom att avstå från alkohol, tobak och droger för att undvika oönskade läkemedelsreaktioner. Ju friskare du är vid operationstillfället, desto mindre risk utgör anestesin. Har du frågor eller funderingar, tveka inte att kontakta din läkare eller sjukhuspersonalen. De ger dig stöd och vägledning både före och efter ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online