Tonsillerna är två svampiga körtlar av lymfvävnad som sitter på varsin sida längst ner i svalget. När de fungerar som de ska fångar de upp bakterier och virus innan de hinner ta sig djupare in i kroppen. Ibland drabbas tonsillerna dock själva av den infektion de ska skydda mot, vilket leder till ett tillstånd som kallas tonsillit.
Kronisk eller återkommande tonsillit, upprepade halsflussinfektioner, ständigt svullna tonsiller samt andnings- eller sömnproblem kan göra det nödvändigt att operera bort tonsillerna. Operationen kallas tonsillektomi och är ett av de vanligaste ingreppen inom öron-, näs- och halssjukvården.
Tonsillektomi utförs oftast på barn. Ingreppet kräver generell anestesi, vilket innebär att patienten läggs i sömn under operationens gång – själva ingreppet tar vanligtvis endast cirka 20 minuter. Kirurgen gör en serie snitt för att lossa och avlägsna tonsillerna och packar sedan operationsområdet med vävnad för att dämpa blödningen.
För att förhindra blödning används oftast en metod som kallas elektrokauterisering. Metoden använder värme för att försegla blodkärlen och stoppa pågående blödning. Trots detta uppstår efterblödning hos uppskattningsvis 1 till 4 procent av alla patienter som genomgår en tonsillektomi. I allvarliga fall kan den stora blodförlusten kräva en blodtransfusion.
När tonsillerna tas bort kan extra luftfickor bildas i näshålan. Det kan leda till att luft strömmar ut genom näsan när patienten talar, vilket ger rösten en förändrad, så kallad hypernasal klang. Denna komplikation drabbar ungefär 1 av 3 000 patienter.
Denna ovanliga komplikation uppstår när vävnaden på operationsstället bildar kraftiga ärr som förtränger öppningen mellan näshåla och svalg. Det kan ge upphov till andningssvårigheter, och i vissa fall krävs ytterligare en operation för att vidga luftvägen.
Under en tonsillektomi förs kirurgiska instrument in i munnen, och en munspärr håller munnen öppen under hela ingreppet. I vissa fall kan munspärren glida ur läge, vilket kan resultera i en avslagen eller skadad tand. En annan möjlig risk är brännskador som orsakas av exponering för elektrokauterienhetens värme.
Det är normalt att ha ont i halsen och känna sig trött i en till två veckor efter ingreppet. Kontakta vården omblödning från munnen eller näsan uppstår, vid hög feber, kraftig smärta som inte lindras av smärtstillande medicin, eller om det är svårt att få i sig tillräckligt med vätska. De flesta komplikationer är ovanliga, och för de flesta patienter innebär tonsillektomi en betydande förbättring av livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online