Kirurgiska saxar är ett oumbärligt instrument vid varje kirurgiskt ingrepp. De är konstruerade för att utföra uppgifter som att klippa och dissekera vävnader, suturer och förband. För att kunna motstå upprepade steriliseringsprocedurer utan att visa tecken på korrosion tillverkas kirurgiska saxar i material som rostfritt stål eller titan.
Operationsaxar används i grundläggande första hjälpen-kit och vid allmänna kirurgiska ingrepp för att klippa suturer, gasbindning och andra liknande material. Saxarna kan ha raka eller böjda blad med olika spetskombinationer: trubbig/trubbig, trubbig/spetsig eller spetsig/spetsig. En trubbig spets minskar risken för hudskador, medan en spetsig spets gör det möjligt att försiktigt föra in saxen under snäva suturer.
Iris-saxar har antingen böjda eller vinklade blad med en spetsig/spetsig spetskombination och används för att avlägsna nekrotisk (död) vävnad. Ursprungligen utvecklades dessa saxar för ögonkirurgi – därav namnet – men tack vare sin kompakta storlek och böjda form är de också ett utmärkt val för nybörjare som arbetar med dissektion.
Saxar för plastikkirurgi är mikrokirurgiska instrument som är betydligt finare (tunnare) än andra typer av kirurgiska saxar. De finns med både böjda och raka blad och används av plastikkirurger eftersom de klarar av att dissekera, klippa, klämma fast och manipulera vävnad under rekonstruktiva ingrepp. På grund av sin ömtåliga konstruktion tål dessa saxar dock inte att användas för andra typer av procedurer.
Tenotomisaxar används för kirurgi på ögonlock, läppar och slemhinnor. Bladen kan vara böjda eller raka och ha antingen trubbig/trubbig eller spetsig/spetsig spetskombination. Tenotomisaxar med trubbiga spetser används för så kallad trubbig dissektion, exempelvis vid klippning av slemhinnor, medan saxar med spetsiga spetser passar bättre för mer känsliga dissekeringsmoment.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online