Bukspottkörteln är en körtel som ligger bakom magsäcken. Den ingår i matsmältningssystemet och har två viktiga uppgifter: att utsöndra enzymer som hjälper till med matsmältningen samt att producera hormonet insulin, som behövs för att kroppen ska kunna omvandla glukos (socker) till energi.
Flera sjukdomar kan drabba bukspottkörteln, bland annat pankreatit (bukspottkörtelinflammation), godartade tumörer och cancer. Vissa av dessa tillstånd kräver kirurgi på bukspottkörteln, och som vid alla operationer finns det risk för komplikationer – vissa av dem kan vara allvarliga. Här går vi igenom de vanligaste komplikationerna efter bukspottkörtelkirurgi.
Under en bukspottkörteloperation kan körteln behöva sys ihop eller sys fast mot tarmen. I båda fallen finns det en risk för att en fistel uppstår, vilket innebär att pankreasvätska läcker ut till andra delar av kroppen. Hos vissa patienter läker fisteln av sig själv, men andra kan behöva ytterligare en operation för att åtgärda problemet.
Alla operationer innebär en risk för infektioner, exempelvis bronkit, lunginflammation och urinvägsinfektioner. Sårinfektion är inte en vanlig komplikation vid bukspottkörtelkirurgi, men den kan förekomma – särskilt hos personer med diabetes eller de som behandlas med kortikosteroider.
Blodproppar är en vanlig komplikation vid alla typer av kirurgi. Vid bukspottkörteloperationer kan en blodpropp bildas på en artärvägg nära platsen där de kirurgiska förbindelserna görs. Spricker proppen kan det orsaka kraftig bukblödning. Beroende på blödningens svårighetsgrad kan den behandlas antingen med transkateterartärsembolisering (en teknik där blödningen stoppas genom att en spiralenhet förs in i artären) eller genom ett nytt kirurgiskt ingrepp.
Gastropares innebär att magsäcken är förlamad. Efter operationen får patienten enbart näring via dropp i fem till sex dagar, därefter övergår hen till flytande kost allt eftersom tarmfunktionen återgår till det normala. Cirka 25 procent av patienterna klarar dock inte av någon kost alls eftersom magsäcken förblir förlamad. Dessa patienter behöver sondmatning i ungefär fyra till sex veckor, varefter magsäckens funktion normalt har återhämtat sig.
Efter bukspottkörtelkirurgi kan flera olika matsmältningsbesvär uppstå. Eftersom bukspottkörteln ansvarar för att utsöndra enzymer som bryter ner maten kan kroppen få svårt att smälta maten som tidigare. Detta kan leda till voluminös diarré, men besvären kan behandlas med enzymtillskott via munnen. Många patienter upplever också att vikten minskar med 5 till 10 procent efter operationen, men vikten brukar stabiliseras utan långvariga konsekvenser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online