
Biverkningarna efter gallblåseoperation har minskat kraftigt tack vare modern kirurgisk teknik. Laparoskopisk kirurgi, formellt kallad laparoskopisk kolecystektomi, är billigare och betydligt mindre invasiv än den traditionella "öppna" kolecystektomin, som kräver ett stort vertikalt snitt genom bukväggen och muskulaturen. En laparoskopisk kolecystektomi kan oftast utföras som dagkirurgi med en planerad övernattning på sjukhuset. Patienter mår generellt bättre efter laparoskopiska ingrepp och får dessutom kortare återhämtningstider, men vissa biverkningar är ändå att vänta.
Människor reagerar olika på de läkemedel som används för sedering under operationen. De vanligaste besvären när man vaknar ur narkosen är dåsighet, nedsatt muskelkontroll eller svaghet, illamående och kräkningar. Ont i halsen och kraftig törst är också vanligt förekommande. Huvudvärk och lätt förhöjd temperatur kan uppstå, men detta är normalt ingen anledning till oro.
Det är vanligt att patienter upplever betydande obehag under de första återhämtningsdagarna. Invändigt måste organen flyttas åt sidan för att kirurgen ska kunna ta bort gallblåsan, och viss blödning under huden kan uppstå. Under ingreppet pumpas koldioxidgas in i bukhålan för att blåsa upp den och ge kirurgen arbetsutrymme. En del av denna gas stannar oundvikligen kvar i kroppen och måste sedan lämna kroppen, vilket orsakar uppblåsthet och obehag i buken. Även andningen kan göra ont. Trots detta är det mycket viktigt att träna djupandning efter laparoskopisk bukkirurgi, eftersom det förebygger lungkomplikationer.
Vissa av de symtom som ledde fram till gallblåseoperationen kan finnas kvar även efter ingreppet. En sjuk gallblåsa har svårt att smälta fett, vilket orsakar matsmältningsbesvär, kramp, förstoppning och/eller täta toalettbesök med diarré. När gallblåsan väl har tagits bort brukar smärtan minska eller helt försvinna. Hos vissa individer kvarstår dock andra mag-tarmbesvär, eftersom gallan nu rinner direkt från levern till tarmen istället för att lagras i gallblåsan.
Infektion är en ovanlig biverkning vid laparoskopisk gallblåsekirurgi som utförs som dagkirurgi. Sterilisering av medicinska instrument, noggrann handhygien och korta sjukhusvistelser minimerar risken för exponering mot bakterier och virus. Som en extra försiktighetsåtgärd får patienterna dessutom antibiotika intravenöst före ingreppet.
Som vid all kirurgi är laparoskopisk kolecystektomi inte helt fri från risker. Skador på den gemensamma gallgången (ductus choledochus) kan drabba en del patienter. Gulsot, feber och onormala blodprov efter operationen kan vara tecken på denna allvarliga komplikation. I sådana fall kan ytterligare kirurgi behövas för att reparera skadan. Kontakta alltid vården om du efter operationen upplever kraftig smärta, hög feber, gulfärgad hud eller svår illamående som inte går över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online