Rengöring av kirurgiska instrument är strikt reglerat inom sjukvårdsbranschen. Syftet är att skydda patienter från infektioner via kontaminerade instrument samt att säkerställa att vårdpersonalen arbetar säkert när de hanterar instrument efter en operation. Flera amerikanska organisationer har utarbetat standarder och riktlinjer som styr hela processen – från rengöring och desinfektion till sterilisering och transport.
Association for the Advancement of Medical Instrumentation (AAMI) tog år 2006 fram standarden ST-79, som beskriver hur instrument ska steriliseras med ånga. Dokumentet kompletteras av AAMI ST-81, som ställer krav på sterilisering av återanvändbara medicintekniska produkter, samt AAMI ST-58, som behandlar aspekter kring fördjupad kemisk desinfektion.
Americas arbetsmiljömyndighet, Occupational Safety and Health Administration (OSHA) under det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet, har utfärdat föreskriften 29 CFR 1910.1030 subpart Z. Den anger vilka skyddsåtgärder som krävs för att skydda vårdpersonal som exponeras för material som kan bära på smitta. Enligt OSHA ska personal använda engångshandskar vid hantering av smittat material och genomgå årlig utbildning i hur kontaminerat avfall ska kasseras på ett säkert sätt.
Association of Operating Room Nurses (AORN) har utarbetat riktlinjen "Recommended Practices for Cleaning and Care of Surgical Instruments and Powered Equipment". Denna betonar vikten av att fokusera på hela kedjan – rengöring, sterilisering och transport – för att säkerställa en tillräcklig rengöring. Man ska alltså inte enbart lita på själva steriliseringssteget för att eliminera alla risker för kontaminering av patienten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online