Enbart i USA genomgår runt 20 miljoner människor en operation varje år. Ingreppen utförs av noggrant utbildade läkare – kirurger. Medan alla läkarutbildningar kräver många års studier tillhör kirurgerna de yrkesgrupper som har den längsta och mest krävande utbildningsvägen inom sjukvården.
Begreppet "kirurg" beskriver en läkare som använder invasiva metoder för att behandla patienters sjukdomar eller skador. De flesta kirurger specialiserar sig dock på specifika delar av kroppen. Exempel på specialiteter är hjärtkirurgi, kolorektalkirurgi och neurokirurgi. Eftersom dessa kroppsdelar är extremt komplexa krävs enorma kunskaper och lång erfarenhet. Allmänkiruger utför oftast mer rutinmässiga ingrepp, som bråckoperationer, medan andra kirurger är utbildade för att hantera akuta trauman och akutmottagningens operationer.
För att bli kirurg i USA måste studenten ligga i topp akademiskt under grundutbildningen för att få en av de eftertraktade platserna på medicinska högskolan. Det är inte obligatoriskt att läsa premedicin, men en stark naturvetenskaplig bakgrund ger tydliga fördelar. Fyra års universitetsstudier följs av fyra års medicinsk utbildning – två teoretiska år i klassrummet och två års kliniska rotationer med praktisk erfarenhet. Därefter kommer ett års praktiktjänstgöring följt av upp till åtta års specialistutbildning som resident. Sammanlagt tar processen alltså mellan 11 och 17 år, beroende på vilken kirurgisk specialitet som väljs.
För svenska läsare kan vägen jämföras med det nationella systemet: läkarprogrammet omfattar cirka 5,5 år på universitet, följt av allmän tjänstgöring (AT) på ungefär 1,5 år innan legitimation utfärdas. Därefter krävs cirka fem års specialisttjänstgöring (ST) för att bli specialist i kirurgi. Totalt blir det alltså drygt tolv år från studiestart till specialistkompetens.
Den som drömmer om kirurgkarriären möter vissa hinder. American College of Surgeons påpekar att inte alla medicinstudenter passar för kirurgisk specialisering. Du behöver bland annat utmärkt finmotorik i båda händerna samt god fysisk hälsa – vissa operationer kräver nämligen många timmars stående arbete böjd över operationsbordet. Organisationen konstaterar också att många som planerar att specialisera sig inom kirurgi byter spår redan efter kort tid.
Kirurgi är en av de äldsta formerna av medicinsk praktik. Redan omkring 6500 f.Kr. finns det bevis för att tidiga människor utförde trepanation – en metod där man borrade hål i skallen för att lindra trycket mot hjärnan. Aztekerna behärskade konsten att linda benbrott för läkning, och stora delar av den västerländska civilisationen praktiserade länge en primitiv form av kirurgi känd som åderlåtning med hjälp av iglar.
Även på 1200-talet skilde sig kirurgin kraftigt från dagens metoder – de flesta militärkirurger hade då civila jobb som barberare. Tänk också på att de flesta av dessa tidiga operationer utfördes utan bedövning; narkos blev inte allmänt använd förrän i mitten av 1800-talet.
Enligt amerikanska Bureau of Labor Statistics förväntades sysselsättningen inom alla kirurgiska specialiteter växa i snabbare takt än inom många andra yrkesområden. Orsakerna är desamma som för de flesta medicinska yrken: en åldrande befolkning kräver fler kirurgiska ingrepp, samtidigt som pensionerade kirurger måste ersättas av nya. Statistikmyndigheten rapporterade också att genomsnittslönen för en kirurg i USA uppgick till cirka 250 000 dollar per år – motsvarande över 2,5 miljoner kronor. Flera kirurgiska specialiteter ligger dessutom betydligt högre än så.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online