Att ta ben från patientens egen höftbenskam (iliac crest) är det bästa alternativet vid fusionskirurgi i ryggen. Detta autologa transplantat är det mest använda inom ortopedin och ger den lägsta risken för avstötning, eftersom vävnaden kommer från patientens egen kropp. Ortopediska kirurger använder ben från höftbenskammen för att fylla tomrum som uppstår efter borttagning av bråckvävnad vid diskbråcksoperationer samt vid behandling av frakturer.
Felaktig teknik vid benuttag från höftbenskammen kan dock leda till allvarliga komplikationer som fraktur, infektion och nervskador, enligt en publicerad studie i PubMed från 2007. Nedan går vi igenom anatomin, de vanligaste kirurgiska teknikerna och vad patienter bör tänka på under återhämtningen.
Höftbenskammen ligger högst upp på ilium, det ben som lekmän ofta kallar bäckenet. Kammen är rundad och tjock, vilket gör den till en populär donatorplats för fusionskirurgi. Området är lättillgängligt för kirurgen, och återhämtningen efter ingreppet är oftast problemfri.
Bentransplantatet placeras mellan två kotor i ryggraden och fixeras med stift, plattor och skruvar. Innan det sätts på plats formas transplantatet med ortopediska instrument så att det passar exakt mot operationsområdet.
En känd risk vid benuttag från höftbenskammen är skada på sakroiliakaleden vid användning av osteotomer – instrument som används för att skära loss ben. I en studie av Ebraheim NA orsakade osteotomer skada hos 15 av 24 patienter. Användningen kan dessutom försvaga själva transplantatet. Därför rekommenderas en oscillerande såg istället för osteotomer, enligt Internet Journal of Orthopedic Surgery.
Beninfektion är en annan riskfaktor, särskilt när benvax används och med hänsyn till perineumets närhet till operationsområdet. Nervskador utgör ytterligare en fara, framför allt för den kutana nerven som löper runt höftbenskammen. Kirurgen måste därför arbeta försiktigt med retraktorer och annan instrumentation för att inte skada nerven.
Enligt en rapport från Duke University om bentransplantat kring höftbenskammen ska kirurgen efter att incisionen gjorts palpera området runt stora ischiasöppningen (incisura ischiadica major) för att lokalisera artären vid musculus gluteus maximus. Artären säkras för att undvika komplikationer. Uppstår ändå en kärlskada bör området kontrolleras även för skador på de närliggande urinledarna (uretärerna).
Plastikkirurger använder bentransplantat från höftbenskammen för att reparera gomspaltor hos barn, så kallade alveolära spalter. I en studie publicerad i Journal of the American Society of Plastic Surgeons beskrivs en minimalinvasiv teknik där bentransplantatet tas ut genom småsnitt, varefter ett instrument som kallas benslip används för att mala benet till optimal partikelstorlek.
Flera faktorer kan påverka patientens återhämtningstid, bland annat rökning, kroniska sjukdomar och hög ålder. Vanliga komplikationer inkluderar fraktur i höftbenet och infektion. Blodproppar och blödningar kan också förekomma. För att minska risken för blodproppar hjälper vårdpersonalen patienten att komma upp ur sängen och börja gå så tidigt som möjligt efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online