En lobektomi utförs framför allt för att förhindra att lungcancer sprider sig till andra delar av lungan eller till resten av kroppen. Ingreppet används även för att behandla KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) – en diagnos där både emfysem och kronisk bronkit numera räknas in.
Lungornas uppgift är att föra in syre i kroppen och samtidigt avlägsna koldioxid. Den högra lungan består av tre lober: överloben, mellersta lobern och underloben. Den vänstra lungan har två lober, kallade överloben och underloben.
Vid en lobektomi sövs patienten först med generell anestesi. Kirurgen gör därefter ett snitt för att komma åt lungan och avlägsnar den sjuka eller cancerriktade vävnaden i den aktuella lobern. Eventuellt vätskeöverskott leds bort via ett dränage.
Symtom som pipande andning och andnöd är vanliga i samband med återkommande bronkit efter en lobektomi. Många patienter som opererats på grund av KOL upplever dessutom kvarvarande pipande andning efter ingreppet, eftersom den underliggande lungsjukdomen inte försvinner genom operationen. För detta specifika symtom är syrgasbehandling ofta den mest effektiva åtgärden.
För att lindra besvären och underlätta återhämtningen rekommenderas ofta regelbundna andningsövningar, fullständigt rökstopp samt att man undviker luftvägsirriterande ämnen som damm, starka dofter och kall luft. Fysisk aktivitet i takt med läkningens gång kan också stärka lungfunktionen.
Kontakta vården om andnöden förvärras, om du får feber, bröstsmärta eller hostar blod, eftersom detta kan vara tecken på komplikationer som kräver snabb medicinsk bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online