1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

EP-studie och kateterablation: Vad du kan förvänta dig

En EP-studie, eller elektrofysiologisk studie, är en undersökning som görs för att ta reda på orsaken till hjärtrubbningar (arytmier). Beroende på resultatet kan din läkare rekommendera en kateterablation för att behandla arytmien. Kateterablation är en av flera behandlingar som kan följa av en EP-studie – och en av de vanligaste.

Vad innebär en EP-studie?

Om du har blivit remitterad för en EP-studie beror det på att du har en hjärtrubbning, alltså ett oregelbundet hjärtslag. Syftet med undersökningen är att hitta källan till arytmien och avgöra vilken behandling som passar bäst för just dina symtom. När beslutet om en EP-studie har tagits finns det flera saker att tänka på innan själva ingreppet äger rum.

Före ingreppet

Det viktigaste att komma ihåg är att du inte får äta eller dricka efter midnatt dagen för ingreppet och tills det är helt klart. Enda undantaget är mediciner som du ordinerats – dessa tas med en liten klunk vatten. Se dessutom till att informera din läkare om något av följande:

  • Du har allergi mot skaldjur, röntgenkontrast eller jod
  • Du tror att du kan vara gravid
  • Du använder blodförtunnande läkemedel eller har blödningsproblem
  • Du har diabetes

Tester före ingreppet

Innan EP-studien påbörjas genomgår du blodprov, en röntgenundersökning och ett EKG (elektrokardiogram). Du är vaken under hela undersökningen. Du får behålla glasögon, hörapparat och tandprotes, och dina händer kan spännas fast vid undersökningsbordet. Du får ett lugnande medel via en intravenös nål, och ibland läggs även en urinkateter in samtidigt. Blodtrycket övervakas kontinuerligt under hela proceduren för din säkerhet.

Så går ingreppet till

Ingripet inleds med att lokalbedövning ges i ljumsken. Två plasthylsor, så kallade slidor, förs in i en ven och en artär i ljumsken. En tunn, böjlig slang – en kateter – förs sedan in och leds upp till hjärtat. Läkaren följer kateterns väg på röntgenbild, och detta ska vara helt smärtfritt.

Läkaren använder därefter katetern för att framkalla arytmien. Om rytmrubbningen behöver avbrytas kan läkaren stoppa den direkt. Skulle en elchock behövas för att stoppa arytmien känner du inte av den. Ingripet tar normalt en till tre timmar. Tala alltid om för din läkare om du känner någon smärta alls under undersökningen.

Kateterablation

Om en kateterablation behövs som ett resultat av EP-studien utförs den oftast direkt, medan du fortfarande befinner dig på labbet. Vid ablation förstörs den vävnad som orsakar arytmien med hjälp av koncentrerade ljudvågor. Beroende på studiens resultat kan just denna vävnad vara orsaken till det oregelbundna hjärtslaget. Flera ablationer kan utföras under samma tillfälle. Därefter tas katetrarna bort.

Efter ingreppet

Ditt blodtryck övervakas i två till tre timmar efter ingreppet. Du kan få viss blånad och svullnad där katetern sattes in. Har du genomgått en kateterablation blir du kvar på sjukhuset över natten för observation. Se till att någon kan köra dig hem efteråt, och ansträng dig inte under minst sju dagar. Undvik också att gnugga eller skrapa på området där katetern sattes in.

När ska du kontakta vården?

Kontakta sjukhuset om du efter ingreppet får kraftig blödning från stickstället, ökande smärta, feber, bröstsmärta, andnöd eller svullnad i benen. Dessa symtom kan tyda på komplikationer och bör alltid utredas snarast.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online