Gallblåsan är ett litet organ som lagrar gallan från levern och frisätter den till tunntarmen för att hjälpa kroppen att smälta fett. Hos vissa människor bildas små stenliknande avlagringar i gallblåsan, så kallade gallstenar. Om tillräckligt många gallstenar samlas kan de blockera gallflödet och orsaka intensiv smärta. Därför behöver många med besvärande gallsten genomgå en operation som kallas kolecystektomi, där gallblåsan tas bort helt. Kirurgi används även vid andra gallblåsesjukdomar, exempelvis gallblåscancer.
Inför en gallblåseoperation krävs att tarmarna töms ordentligt, så att kirurgen får bättre sikt under ingreppet. Läkaren kan be dig fasta dagen före operationen eller enbart äta och dricka klara vätskor. För att rensa tarmarna får du ofta ett laxerande läkemedel några dagar innan ingreppet.
På operationsdagen kan du behöva tvätta dig med antibakteriell tvål för att minska risken för infektion. Om du använder blodförtunnande läkemedel eller andra mediciner kan läkaren besluta att pausa dem tillfälligt, eftersom de ökar risken för komplikationer som blödningar.
Beroende på din ålder, ditt allmänna hälsotillstånd och vilken metod kirurgen rekommenderar görs antingen en öppen operation eller en titthålsoperation (laparoskopi). Laparoskopisk kirurgi väljs oftast för att undvika de risker och komplikationer som är förknippade med öppen kirurgi.
Vid titthålsoperation gör kirurgen fyra små snitt i buken med skalpell. Genom snitten förs en liten videokamera in i bukhålan. Kameran visar gallblåsan på en skärm och hjälper kirurgen att navigera fram till organet. Med hjälp av specialverktyg som förs in genom snitten lossas och avlägsnas gallblåsan. När du fortfarande är bedövad kontrollerar kirurgen med hjälp av röntgen eller ultraljud att inga gallstenar hamnat i andra delar av kroppen, till exempel i gallgångarna.
Öppen kirurgi används när större snitt behövs, till exempel hos patienter som tidigare haft bukskador eller bukkirurgi som lämnat ärrvävnad. Vid den öppna metoden gör kirurgen ett snitt i buken under höger revben, vecklar upp snittet för att få direkt sikt på gallblåsan och tar sedan bort den. Efteråt sys snittet ihop noggrant.
Båda metoderna utförs i narkos. Oftast vet läkaren redan i förväg om du behöver öppen kirurgi, men ibland upptäcks det först när operationen påbörjats att titthålsmetoden inte passar. Då övergår kirurgen till öppen operation mitt under ingreppet.
Återhämtningstiden och hur länge du behöver vårdas på sjukhus beror på vilken operationsmetod som använts.
Patienter som opererats med titthålsmetoden vilar vanligtvis några timmar efter ingreppet medan mat och dryck ges intravenöst. De flesta får åka hem samma dag, förutsatt att de kan gå själva samt äta och dricka utan smärta eller komplikationer. Den som behöver hjälp med att röra sig eller extra övervakning kan behöva stanna över natten. När du kommer hem är det viktigt att vila mycket och dricka rikligt med vätskor. Återhämtningen efter laparoskopisk gallblåseoperation tar normalt omkring en vecka.
Eftersom öppen gallblåsekirurgi är ett större ingrepp behöver du stanna kvar på sjukhuset i flera dagar för att säkerställa att du inte utvecklar infektion och att du har kraften att gå, äta och dricka på egen hand. Återhämtningstiden är betydligt längre än efter titthålsoperation – de flesta behöver fyra till sex veckor för att återhämta sig helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online