Organdonation innebär att friska organ och vävnader tas från en person och transplanteras till en annan. Att fundera över sin egen död och vad som händer med kroppen efteråt är aldrig enkelt, men valet att bli organdonator kan bokstavligen rädda liv. De flesta religioner stödjer organdonation, bland annat katolicismen, protestantismen, islam och många grenar av judendomen. Oavsett vad du väljer är detta ett djupt personligt beslut som förtjänar noggrant övervägande.
Enligt den amerikanska webbplatsen OrganDonor.gov fanns det i september 2009 över 100 000 personer på den nationella väntelistan för organtransplantation. Endast vissa organ och vävnader är lämpliga för donation, bland annat hjärta, njurar, bukspottkörtel, lungor, lever, tarmar, hornhinnor, hud, hjärtklaffar, ben, blodkärl, bindväv, benmärg, stamceller, navelsträngsblod och perifera blodstamceller.
Alla människor kan bli organdonatorer, oavsett ålder. Är du under 18 år krävs dock tillstånd från förälder eller vårdnadshavare. Vilka organ och vävnader som faktiskt kan doneras avgörs av din allmänna hälsa samt det enskilda organets eller vävnadens skick vid tidpunkten för dödsfallet. Såväl nyfödda som seniorer kan donera, och även personer med vissa medicinska tillstånd kan i många fall godkännas som donatorer.
Du kan välja att donera organ efter din död, eller bli en levande donator. Enligt OrganDonor.gov genomförs cirka 6 000 levande donationer varje år, och de flesta sker mellan familjemedlemmar eller nära vänner. Njure är det vanligaste organet vid levande donation, men även delar av lunga, bukspottkörtel, tarmar och lever kan doneras av en levande person. Bland vävnader som kan doneras av levande donatorer finns blod, benmärg, blodstamceller och navelsträngsblod.
Eftersom levande donation innebär extra risker för donatorn genomgår du omfattande medicinska och psykologiska undersökningar för att bedöma om du är lämplig kandidat.
I USA har de flesta delstater egna donatorregister, så första steget är att registrera dig i din delstats register. Du bör också markera ditt val på körkortet, antingen när du tar det för första gången eller när du förnyar det. Där kan du ange om du vill donera alla organ eller enbart vissa specifika organ eller vävnader. Du kan dessutom beställa ett gratis donatorkort på OrganDonor.gov, signera det och bära det med dig. Viktigast av allt är att prata med din familj om din önskan – vid din död är de de som hjälper till att fullfölja dina önskemål.
Bor du i Sverige kan du istället registrera ditt beslut i Socialstyrelsens donationsregister, där du anger ja eller nej till donation. Kom ihåg att dina anhöriga alltid tillfrågas vid dödsfall, vilket gör samtalet med familjen minst lika viktigt där.
Behovet av organdonatorer är mycket stort, eftersom antalet personer på transplantationslistor växer snabbare än antalet tillgängliga donatorer. Enligt amerikanska hälsodepartementet och Office on Women's Health läggs cirka 3 700 personer till den nationella transplantationslistan varje månad. Varje dag får 77 personer ett livsviktigt organ, men samtidigt dör 18 personer medan de väntar på en lämplig donator. En enda donator kan enligt Office on Women's Health rädda eller hjälpa upp till 50 människor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online