En blodtransfusion är en medicinsk åtgärd där blod från en donator överförs till en annan person. Patientens blodgrupp avgör vilket donatorblod som kan användas. Alla donatorer behöver dock inte vara andra personer – om ingreppet är planerat i förväg kan patienten välja att låta samla in och lagra sitt eget blod, som sedan används under proceduren.
Syftet med en blodtransfusion är i de flesta fall detsamma: att ersätta blod som gått förlorat. Den som drabbats av kraftig blodförlust behöver oftast genomgå en transfusion. Blodet transporterar nämligen syre till kroppens organ, och vid stor blodförlust kan viktiga organ som hjärtat och hjärnan inte längre försörjas tillräckligt, vilket hotar både hälsan och överlevnaden.
Blodtransfusioner är vanliga bland patienter som skadats svårt vid olyckor eller som genomgår större operationer. Transfusioner ges dock också av andra skäl än trauma eller kirurgi. Personer med svår anemi (blodbrist), som inte kan producera tillräckligt med egna röda blodkroppar, kan behöva regelbundna transfusioner. Inte all blodförlust kräver dock transfusion – patienter som förlorat mindre mängder blod kan ofta behandlas med saltlösningar för att återställa vätskebalansen i kroppen.
En blodtransfusion är en relativt enkel åtgärd. En tunn nål kopplas till en slang som innehåller donatorns blod, och nålen förs in i ett blodkärl hos patienten, vanligtvis i armen. Blodet passerar sedan långsamt genom slangen in i kroppen. Proceduren tar vanligtvis mellan en och fyra timmar, beroende på hur mycket blod patienten har förlorat.
Blodgruppen spelar en avgörande roll vid transfusioner. Alla har en av blodgrupperna A, B, AB eller O, och blodet är dessutom antingen Rh-positivt eller Rh-negativt. Mottagare kan endast få blod från donatorer med samma Rh-faktor, eftersom antikropparna i blodet annars angriper blod med annan sammansättning. En person som är Rh-negativ blir exempelvis sjuk av att få Rh-positivt blod.
Vissa blodgrupper är dock mer flexibla. Personer med blodgrupp AB kan ta emot blod från alla donatorer och kallas därför universella mottagare. Blodgrupp 0, som är relativt vanlig, kan ges till de flesta mottagare och kallas universell donator.
Blodbanker är bekanta för alla som har donerat blod. De samlar in och lagrar donerat blod för akuta transfusioner. Blodbankerna testar även allt donerat blod noggrant för att säkerställa att virus och sjukdomar inte sprids vidare. Under aidsepidemin på 1980-talet läckte stora mängder kontaminerat blod ut till allmänheten och smittade många transfusionspatienter. Därför genomgår blodbanker idag rigorösa tester och screenar allt blod innan det levereras till sjukhus.
Innan en transfusion tas dessutom vita blodkroppar bort ur blodet, eftersom de kan utlösa allergiska reaktioner hos vissa mottagare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online