En gastrektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av magsäcken tas bort. Operationen utförs oftast för att behandla magsäckscancer, men kan även användas vid blödande magsår, hål i magsäcksväggen eller godartade polyper. En gastrektomi kombineras ofta med en så kallad Billroth I- eller Billroth II-operation, som skapar de nödvändiga förbindelserna mellan matstrupen, den kvarvarande delen av magsäcken och tunntarmen.
Det är fullt möjligt att leva med en delvis magsäck eller helt utan magsäck. En kvarvarande del fortsätter att fungera, och tunntarmen ansvarar för största delen av kroppens näringsupptag.
Den första lyckade gastrektomin utfördes 1881 av den österrikiske kirurgen Christian Albert Theodor Billroth, som räknas som den moderna bukkirurgins grundare. Billroth använde ingreppet för att behandla magsäckscancer.
Innan magsår i mag-tarmkanalen behandlades med antibiotika – vilket blev standard sedan sambandet med bakterien Helicobacter pylori upptäcktes – användes gastrektomier som behandlingsmetod. Historiskt kombinerades gastrektomier ofta med vagotomi, det vill säga borttagning eller genomskärning av vagusnerven, för att dämpa syraproduktionen. Idag uppnås samma effekt med protonpumpshämmare.
En gastrektomi tar vanligtvis en till tre timmar och utförs i narkos. Kirurgen gör ett snitt från nedanför bröstbenet ner till naveln. Klämmor används för att stänga av nödvändiga delar, exempelvis tarmarna beroende på vilken del av magsäcken som ska tas bort. Därefter tas magsäcken bort.
När cancer är orsaken till operationen kan även lymfkörtlar och mjälten behöva tas bort.
Inför ingreppet uppmanas patienten vanligtvis att äta fiberrik kost några dagar och dricka rikligt med vatten för att rensa magsäck, tarmar och tarmkanal. Laxermedel och lavemang dagen före operationen kan också underlätta. Patienten instrueras att inte äta eller dricka under en viss tid före operationen.
Vissa läkemedel kan behöva pausas en tid innan, eventuellt bland annat blodförtunnande medel, blodtrycksmediciner och insulin.
Återhämtningstiden varierar och beror till stor del på patientens kondition före operationen. Under upp till tre dagar har patienten kateter och nässonde, samt vid behov en syremask. Antibiotika samt smärtstillande och antiemetiska läkemedel ges intravenöst efter behov.
Ätande och drickande är inte möjligt direkt efter ingreppet, men så småningom övervakar läkaren vätskeintag och urinproduktion. När läkaren hör tarmar med stetoskopet kan patienten börja äta. Vanligtvis kan patienten röra sig och gå omkring redan dagen efter operationen.
Läkaren ger noggranna instruktioner om hur operationsområdet ska hållas rent och skyddat. Kostförändringar och restriktioner krävs. Ofta rekommenderas många små måltider med högt proteininnehåll och lågt socker- och kolhydratinnehåll.
Vissa näringskosttillskott kan behövas, exempelvis kalcium, järn och folat. Efter borttagning av hela magsäcken krävs dessutom regelbundna injektioner av vitamin B12.
Som vid alla kirurgiska ingrepp finns risker förknippade med gastrektomi. Den vanligaste komplikationen är så kallat dumping-syndrom, där maten passerar ut i tarmen för snabbt. Symtom inkluderar illamående, kräkningar, kramp, diarré, yrsel, andningsbesvär och kraftig svettning. Tillståndet går oftast över i takt med att kroppen anpassar sig, och kostförändringar kan lindra besvären.
Andra möjliga komplikationer är infektioner, inre blödningar, peritonit (inflammation i bukväggens hinnor), perniciös anemi till följd av B12-brist, andra näringsbrister samt matsmältningsproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online