Övningar efter en prostataoperation syftar framför allt till att minska urininkontinens, vilket är den vanligaste biverkningen av prostatakirurgi. Inkontinens, alltså okontrollerat läckage från blåsan, kan pågå i många månader eller till och med flera år. Problemet beror oftast på att blåsmunnen (sfinktern) eller dess omgivning skadas när överskott av prostatavävnad tas bort kirurgiskt. När patienten följer rätt träningsrutiner kan tiden med inkontinens dock förkortas betydligt.
Att bli av med inkontinens kräver att man etablerar en daglig träningsrutin. Regelbunden träning förkortar vanligtvis inkontinensperioden med veckor eller till och med månader. Träningen efter en prostataoperation fokuserar på att stärka bäckenbottenmuskulaturen, som hjälper till att styra blåssfinktern och kompensera för svagheter runt blåsan. Bäckenbottenmuskeln används sällan i vardagen, vilket gör att den behöver tränas medvetet efter en operation.
Män tränar bäckenbottenmuskeln genom att spänna upp och dra åt analsfinktern flera gånger om dagen, två sekunder åt gången. Därefter följs detta av flera femsekunderskontraktioner. För bästa resultat bör övningarna utföras 60 till 70 gånger per dag och varieras mellan liggande, sittande och stående positioner.
Att träna bäckenbotten med Kegel-övningar är en process som delas in i fyra faser:
Fas 1: Att identifiera och lära sig att kontrahera bäckenbottenmuskeln. I detta skede får många män hjälp av fysioterapeuter eller annan medicinsk personal.
Fas 2: Den inledande styrketräningen av muskeln genom regelbundna och upprepade övningar.
Fas 3: Långvariga och kraftiga kontraktioner av analsfinktern vid regelbundna tillfällen, vilket successivt ökar bäckenbottenmuskelns styrka.
Fas 4: När muskeln blivit tillräckligt stark för att stödja blåsan och kontrollera läckage.
När en man når fjärde fasen i Kegelprogrammet har han i regel återfått kontrollen över blåsan. De flesta män återfår blåskontroll inom så kort tid som tre månader, vilket är flera veckor eller månader snabbare än om kroppen hade fått läka utan träning.
Se till att endast spänna bäckenbottenmuskeln – undvik att aktivera buken, rumpan eller lårmusklerna. Andas lugnt och normalt under övningarna, och håll inte andan. Ett enkelt sätt att hitta rätt muskulatur är att försökt avbryta urinstrålen någon gång på toaletten, men detta ska endast användas som test och inte som en daglig träningsmetod.
Ett strukturerat träningsprogram efter prostataoperation kan eliminera eller kraftigt minska risken för att behöva genomgå ytterligare operation för att reparera blåsan. Om en man avstår från träning och istället krävs mer invasiv kirurgi, finns det dessutom risk för ytterligare biverkningar, såsom erektionsproblem.
Bäckenbottenövningar är allmänt kända som Kegel-övningar, uppkallade efter Dr. Arnold Kegel som utvecklade dem på 1940-talet. Ursprungligen skapades de som ett icke-invasivt träningsprogram för kvinnor som drabbats av inkontinens efter förlossning. På 1990-talet upptäcktes att övningarna även hjälpte män med urinläckage till följd av prostataoperation, och de har sedan dess blivit en standarddel av rehabiliteringen.
Alla män som överväger att börja med Kegel-övningar bör först rådfråga sin läkare. Träningen är inte alltid effektiv, särskilt inte hos män med andra medicinska tillstånd eller om nervskadorna efter operationen är omfattande. I vissa fall krävs kompletterande behandling eller ytterligare kirurgi för att åtgärda inkontinensproblemet. En läkare eller fysioterapeut kan också hjälpa till att säkerställa att övningarna utförs på rätt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online