1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är endoskopi? Allt du behöver veta om undersökningen

Vad är endoskopi?

Endoskopi är en medicinsk undersökningsmetod där en tunn, flexibel slang utrustad med en kamera och en ljuskälla förs in i kroppen för att granska inre organ på nära håll.

Metoden används både för att diagnostisera och behandla en rad olika tillstånd som rör matsmältningskanalen, lungorna, urinvägarna eller andra inre organ.

Fördelar med endoskopi

  • Direkt insyn: Läkaren kan direkt se inre organ och upptäcka avvikelser som inflammation, blödningar eller tumörer.
  • Vävnadsprov: Biopsier kan tas under undersökningen och skickas för analys i laboratorium.
  • Behandling i samma moment: Polyper, främmande föremål eller blockeringar kan ofta tas bort direkt under proceduren.
  • Minimalinvasiv: Jämfört med traditionell kirurgi ger metoden mindre smärta och en betydligt snabbare återhämtning.

Olika typer av endoskopi

  • Gastroskopi (övre endoskopi): undersöker matstrupen, magsäcken och den första delen av tunntarmen (duodenum).
  • Koloskopi: undersöker tjocktarmen och ändtarmen.
  • Bronkoskopi: undersöker luftvägarna (luftröret och bronkerna) i lungorna.
  • Cystoskopi: undersöker urinblåsan och urinröret.
  • Laparoskopi: undersöker bukorgan såsom lever, gallblåsa och de kvinnliga könsorganen.

Så förbereder du dig inför en endoskopi

Du får oftast fasta, alltså varken äta eller dricka, i flera timmar innan undersökningen. Beroende på vilken typ av endoskopi som ska utföras kan även laxermedel eller lavemang behövas för att tömma tarmen ordentligt. Lugnande medel eller lokalbedövning kan ges för att göra undersökningen så bekväm som möjligt.

Risker och komplikationer

Endoskopi är i allmänhet en säker metod, men det finns vissa risker, exempelvis blödning, infektion eller perforation (ett litet hål i organväggen). Sådana komplikationer är dock sällsynta och inträffar i färre än 1 procent av alla fall. Kontakta alltid din läkare om du efter undersökningen upplever kraftig smärta, feber eller blod i avföringen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online