Låg syremättnad, även känd som hypoxi, innebär att kroppen lider av syrebrist. Hypoxi kan delas in i två huvudkategorier: generaliserad hypoxi, där hela kroppen drabbas av syrebrist, och vävnadshypoxi, som uppstår när ett specifikt område eller en kroppsdel inte får tillräckligt med syre.
Tillståndet beror på en otillräcklig syretillförsel, vilket leder till att partialtrycket av syre i det arteriella blodet sjunker. Normal syremättnad ligger mellan 96 och 100 procent, medan värden under 90 procent kan orsaka livshotande komplikationer.
Cyanos orsakas av att nivåerna av icke-syrebundet hemoglobin i kapillärerna överstiger 5 g/dl, vilket gör att nagelbäddar, slemhinnor och hud samt ibland näsa, öron och fötter får en blåaktig ton. Missfärgningen blir tydligt synlig när syrenivåerna i kroppen sjunker under 90 procent.
Cyanos kan också bero på onormalt höga nivåer av metahemoglobin (metHb), vilket hindrar hemoglobinet från att binda syre och därmed sänker syremättnaden ytterligare.
När syretillförseln till hjärnan blockeras minskar medvetandegraden och koncentrationsförmågan, vilket kan leda till okordinerade rörelser. En fortsatt syrebrist i hjärnan kan orsaka cerebral hypoxi, vilket i värsta fall leder till koma – ett totalt medvetandebortfall.
Andra symtom på cerebral hypoxi är bland annat utebliven reaktion på ljus samt svag eller oregelbunden andning, vilka kan uppträda vid allvarligt sänkt syremättnad i hjärnan.
Vid låg syremättnad prioriterar kroppen blodflödet till de vitala organen – hjärtat, hjärnan och lungorna. Detta leder till minskad matsmältning och sämre näringsupptag i mag-tarmkanalen, vilket försämrar dess grundläggande funktion.
Störningar i matsmältningssystemet till följd av hypoxi ger ofta illamående och nedsatt aptit. Den långsamma nedbrytningen av mat i mag-tarmkanalen kan också utlösa kräkningar.
När kroppen drabbas av hypoxi aktiveras automatiskt olika kompenseringsmekanismer. Andningsdjup och andningsfrekvens ökar för att leverera mer syre till lungorna, och pulsen stiger eftersom hjärtat pumpar blodet snabbare för att öka syreförsörjningen till vävnaderna.
Alla dessa anpassningar visar sig i form av snabb andning när kroppen försöker kompensera för syrebristen. Kroppen klarar dock endast dessa ansträngningar under en begränsad tid, vilket gör att extra syrgas ofta blir nödvändig.
Hypoxi behandlas oftast genom att patienten får tillskott av syrgas, så kallad syrgasterapi. Personer som drabbats av allvarlig hypoxi läggs vanligtvis in på sjukhus och kopplas till mekanisk ventilation för att assistera andningen.
Vitala parametrar som blodtryck, andningsfrekvens, kroppstemperatur och puls övervakas noggrant och kontinuerligt. Kylfiltar kan användas för att bromsa hjärnans cellaktivitet och därigenom minska behovet av extra syre. Det är dock avgörande att den bakomliggande orsaken till hypoxin behandlas för att förhindra framtida återfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online