Statiska lungvolymer: definition, mätning och de tre volymerna

Statiska lungvolymer är de luftvolymer som mäts när det inte finns något luftflöde in i eller ut ur lungorna, vanligtvis under ett andningsuppehåll. De speglar lungornas och bröstkorgens mekaniska egenskaper snarare än luftflödets hastighet, vilket skiljer dem från dynamiska lungvolymer.

Jämvikt mellan elastiska krafter

När andningsmusklerna varken kontraherar eller slappnar av uppstår en naturlig jämvikt i bröstkorgen. Lungorna tenderar att dra ihop sig (rekylera), medan bröstkorgen tenderar att expandera. Detta fortsätter tills lungornas elastiska rekyltryck exakt motsvarar bröstkorgens elastiska rekyltryck.

Dessa två motverkande elastiska krafter är i balans vid en punkt som kallas funktionell residualkapacitet (FRC) – alltså den luftvolym som återstår i lungorna efter ett normalt, avslappnat utandning.

De tre statiska lungvolymerna

• Andningsvolym (VT) – den luftvolym som rör sig in och ut ur lungorna vid varje normalt andetag.
• Inspiratorisk reservvolym (IRV) – den extra luftvolym som kan andas in ovanför den normala andningsvolymen, till exempel vid en djup inandning.
• Expiratorisk reservvolym (ERV) – den extra luftvolym som kan andas ut under den normala andningsvolymen, till exempel vid en kraftfull utandning.

Klinisk betydelse

Mätning av statiska lungvolymer är en viktig del av lungfunktionsundersökningar. Avvikande värden kan tyda på olika sjukdomstillstånd: förstorade lungvolymer ses ofta vid obstruktiva sjukdomar som KOL och emfysem, medan minskade volymer kan tyda på restriktiva sjukdomar såsom lungfibros eller bröstdeformiteter.