När lungorna blåses upp och fylls med luft framträder miljontals mikroskopiska strukturer som kallas alveoler, ofta benämnda lungblåsor. Det är dessa små påsar som får lungorna att svälla ut och som gör andningen möjlig.
Alveolerna sitter i slutet av luftrörens finaste förgreningar, bronkiolerna, och utgör lungornas funktionella enheter. Varje alveol är en liten, tunnväggig säck som liknar en klase druvor till sin form.
En vuxen persons lungor innehåller omkring 300–500 miljoner alveoler. Tillsammans bildar de en total yta på cirka 70–100 kvadratmeter – ungefär lika stort som en tennisplan. Denna enorma yta är själva poängen med lungornas uppblåsbara struktur: ju större yta, desto mer effektivt kan syre överföras till blodet och koldioxid avlägsnas ur kroppen.
Alveolväggarna är extremt tunna, endast någon tiondels tusendels millimeter, och omges av ett tätt nätverk av fina blodkärl, kapillärer. När vi andas in fylls alveolerna med syrerik luft. Syret passerar genom de tunna väggarna ut i blodet, medan koldioxid samtidigt vandrar från blodet över i alveolerna och andas ut med nästa andetag. På så sätt fungerar alveolerna som kroppens centrala knutpunkt för syresättning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online