Vad beskriver bäst andningens biomekanik?

Andning involverar den samordnade funktionen av andningsmusklerna, lungorna och brösthålan. De primära musklerna som är involverade i andningen är diafragman och interkostalmusklerna. Diafragman är en stor kupolformad muskel som skiljer brösthålan från bukhålan. De interkostala musklerna är placerade mellan revbenen och hjälper till att expandera brösthålan.

När du andas in drar diafragman sig ihop och de interkostala musklerna drar revbenen uppåt och utåt. Detta ökar volymen av brösthålan, vilket gör att lungorna expanderar och luft strömmar in i lungorna. Det intrapleurala trycket (trycket mellan lungorna och bröstväggen) minskar under inspirationen, vilket underlättar lungexpansion.

Vid utandning slappnar diafragman av och interkostalmusklerna rör sig nedåt och inåt. Detta minskar volymen av brösthålan, vilket gör att lungorna kollapsar och luft stöts ut från lungorna. Det intrapleurala trycket ökar under utandning, vilket hjälper till att driva ut luften.

Andningssystemet involverar också utbyte av gaser mellan lungorna och blodet. Syre från inandningsluften passerar från lungorna till blodet genom alveolerna, medan koldioxid passerar från blodet till lungorna för att andas ut.