Andningen är resultatet av ett noggrant samspel mellan andningsmusklerna, lungorna och bröstkorgen. För att förstå andningens biomekanik behöver man titta på hur dessa delar arbetar tillsammans för att föra luft in i och ut ur kroppen.
De två mest centrala muskelgrupperna vid andning är mellangärdet (diafragma) och interkostalmusklerna, som även kallas mellanribbsmusklerna. Mellangärdet är en stor, kupolformad muskel som skiljer brösthålan från bukhålan och utgör andningens huvudmotor. Interkostalmusklerna ligger mellan revbenen och hjälper till att vidga bröstkorgen under andetaget. Vid fysisk ansträngning kan även så kallade accessoriska andningsmuskler, exempelvis musklerna i halsen och axelregionen, aktiveras för att öka ventilationen.
När du andas in drar mellangärdet ihop sig och plattas ut, samtidigt som interkostalmusklerna lyfter revbenen uppåt och utåt. Detta gör att volymen i bröstkorgen ökar, varvid lungorna utvidgas och luft strömmar in. Samtidigt sjunker det intrapleurala trycket – alltså trycket mellan lungorna och bröstväggen – vilket ytterligare underlättar lungornas expansion. Luftflödet sker eftersom trycket i lungorna blir lägre än atmosfärstrycket utanför kroppen.
Vid utandning slappnar mellangärdet av och återgår till sin kupolformade ställning, medan interkostalmusklerna sänker revbenen nedåt och inåt. Bröstkorgens volym minskar därmed, lungorna dras ihop och luft pressas ut. Under denna fas ökar det intrapleurala trycket, vilket hjälper till att driva ut luften från lungorna. I vila är utandningen oftast passiv, men vid ansträngning kan bukmuskulaturen bidra aktivt.
Andningssystemets uppgift slutar inte vid lufttransporten – lika viktig är gasutbytet mellan lungorna och blodet. I de små luftsäckarna, alveolerna, passerar syre från den inandade luften över till blodet, medan koldioxid transporteras från blodet till lungorna för att andas ut. Denna process, som kallas diffusion, drivs av skillnader i partialtryck mellan alveolluft och blod.
Sammanfattningsvis beskrivs andningens biomekanik bäst som en samordnad process där muskulär rörelse förändrar tryck och volymer i bröstkorgen, vilket möjliggör både ventilation och livsviktigt gasutbyte.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online