Varför är det farligt när luftbubblor kommer in i patientens blod?

Luftbubblor i en patients blodbana kan utgöra ett allvarligt hot mot hälsan och får aldrig ignoreras. Nedan förklarar vi de viktigaste mekanismerna bakom faran, vilka symtom som kan uppstå och hur tillståndet hanteras inom sjukvården.

Varför är luftbubblor i blodet farliga?

Embolism

Luftbubblor i blodströmmen kan fungera som embolier – främmande kroppar som blockerar blodflödet. Vandrar en luftbubbla till ett kritiskt område, exempelvis hjärnan eller hjärtat, kan resultatet bli en stroke eller en hjärtinfarkt.

Luftlåsning

Luftbubblor kan ansamlas i små blodkärl och hindra blodet från att passera, vilket leder till vävnadsskador och i svåra fall organsvikt. Detta tillstånd kallas luftlåsning eller luftemboli.

Gasexpansion

Luftbubblor kan expandera vid förändringar i temperatur eller tryck, vilket kan skada blodkärl och orsaka ytterligare komplikationer. Risken är särskilt hög vid kirurgiska ingrepp, till exempel hjärt- eller hjänkirurgi.

Immunreaktion

Närvaron av luft i blodbanan kan utlösa ett immunologiskt svar där inflammatoriska ämnen frisätts. Detta kan i sin tur ge upphov till en systemisk inflammation och skador på flera organ samtidigt.

Arteriell gasemboli

Bildas luftbubblor i en artär kan de orsaka en arteriell gasemboli. Eftersom artärerna försörjer kroppens vävnader med syrerikt blod kan detta leda till allvarlig vävnadsskada och nedsatt eller helt förlorad funktion i det drabbade området.

Vilka symtom ger luftbubblor i blodet?

Tecken på att luft har trängt in i blodbanan kan bland annat innefatta:

• Bröstsmärta
• Andnöd
• Yrsel eller ostadighet
• Illamående
• Kräkningar
• Medvetslöshet

Hur tar sig luften in i blodet?

Luft kan oavsiktligt komma in i blodbanan via dropp och infusionslinjer, centrala venkatetrar, under operationer eller i samband med dykning. Därför kontrolleras slangar och kopplingar alltid noggrant inom vården innan en infusion påbörjas.

Behandling av luftemboli

Misstänks luftemboli krävs akut vård. Patienten placeras ofta på vänster sida med huvudet lägre än kroppen, så att luften inte når hjärnan, och i vissa fall används hyperbar oxygenbehandling i tryckkammare för att snabbt minska bubblornas storlek.

Sammanfattningsvis ökar luftbubblor i blodströmmen risken för stroke, hjärtinfarkt, organsvikt och i värsta fall dödsfall. Snabb upptäckt och behandling är avgörande för prognosen.