
Den största skillnaden mellan aktivt kol och kolbriketter är att aktivt kol används som alternativ medicin, medan kolbriketter är en typ av bränsle. Även om tillverkningsprocessen liknar varandra framställs aktivt kol av giftfria råvaror och kräver dessutom ett extra steg i produktionen.
Aktivt kol är ett kolfriämne som tillverkas av material som benkol, kokosnötskal, torv, petroleumkoks, stenkol, olivkärnor och/eller sågspån. För att aktivera kolet oxideras det med hjälp av ånga eller luft vid höga temperaturer. Det är aktiveringsprocessen som ger ämnet sina medicinska egenskaper, eftersom den ökar kolets yta genom att göra det betydligt mer poröst än vanligt kol.
Inom sjukvården används aktivt kol för att behandla överdoser och förgiftningar, tack vare dess förmåga att binda gifter i magen och därigenom hindra kroppen från att ta upp dem. Aktivt kol finns receptfritt i de flesta hälsokostbutiker och apotek och kan användas hemma mot orolig mage, gasbildning och matsmältningsbesvär. Vattenreningssystem och akvariefilter använder också aktivt kol för att fånga upp skadliga ämnen som inte syns för blotta ögat.
Många av samma råmaterial som används vid tillverkning av aktivt kol används även för att producera kolbriketter. Ytterligare råvaror är jordbruksavfall och annan torr biomassa. Kommersiella kolbriketter kan dessutom innehålla gifter som påminner om tändvätska, exempelvis så kallade snabbtändande grillbriketter. Alla kolbriketter är toxiska för människor.
Det vanligaste användningsområdet för kolbriketter är utomhusmatlagning, exempelvis grillning och lägereldar. I takt med att bränsle blir allt dyrare har kol också blivit en alternativ energikälla i utvecklingsländer. Kolbriketter används även för luktkontroll i garage, vindar och garderober.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online