Protrombintidstestet (PT) är det standardtest som används för att diagnostisera tillstånd med onormal blodkoagulation och för att övervaka behandling med antikoagulantia, så kallade blodförtunnande läkemedel. Testet mäter den tid det tar för ett blodprov att levra sig efter att tromboplastin och kalcium har tillsatts.
PT-testet utvärderar framför allt den extrinsiska koagulationsvägen, den del av koagulationssystemet som ansvarar för att initiera blodlevringsprocessen när en blödning uppstår.
Ett av de vanligaste användningsområdena för PT-testet är att kontrollera effekten av läkemedel som warfarin (Waran). Dessa mediciner ordineras ofta till patienter med förmaksflimmer eller djup ventrombos (DVT) för att förebygga blodproppar.
Genom att regelbundet mäta protrombintiden kan läkare justera dosen av blodförtunnande medicin så att blodets levringstid hålls inom önskat terapeutiskt intervall – högt nog för att förebygga proppar, men inte så högt att risken för blödningar blir för stor. Ofta rapporteras resultatet även som INR-värde (International Normalised Ratio), vilket gör det möjligt att jämföra resultat mellan olika laboratorier.
PT-testet används också för att utreda blödningssjukdomar, exempelvis hemofili, där blodet tar längre tid på sig att koagulera på grund av brist på specifika koagulationsfaktorer.
Testet kan dessutom bidra till diagnos av leversjukdom. Eftersom levern producerar flera av de koagulationsfaktorer som krävs för en normal blodlevring kan en förlängd protrombintid tyda på nedsatt leverfunktion.
Ett avvikande PT-resultat kan indikera ett underliggande sjukdomstillstånd, men det säger inte i sig vad orsaken är. För att fastställa diagnosen krävs därför ofta ytterligare utredning, exempelvis kompletterande koagulationstester, leverprover eller analys av specifika koagulationsfaktorer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online