
Många människor tror att gifter bildas i kroppen till följd av ohälsosamma livsstilsval, som överätning, uteblivna måltider eller en allmänt osund kost. Ett lavemang spolar tjocktarmen med vätska och hjälper till att spola ut ansamlade gifter. Lavemang används även som alternativ behandling mot huvudvärk, smärtsamma menstruationskrampar och influensa.
Ett lavemang kan vara särskilt användbart för personer som lider av återkommande förstoppning, eftersom det stimulerar tarmarna och kan framkalla behovet av en tarmrörelse. Vissa använder också lavemang som en form av erotisk njutning. Om du funderar på att administrera ett lavemang behöver du rätt utrustning för uppgiften.
Genom historien har lavemangsutrustning tillverkats av många olika material. Under perioden från 1000-talet till 1400-talet tillverkades tarmslangar i Frankrike av urgröpta lårben, trä, metall eller vass. De gamla lavemangspåsarna bestod av djurblåsor eller sidenpåsar och kallades klysterpåsar – "klyster" är ett annat ord för lavemang. Påsen tömdes genom att man klämde den med båda händerna. I Spanien kallades denna teknik skämtsamt för "att spela säckpipe".
På 1600-talet blev lavemang populärt i England. Det första dokumenterade redskapet för att administrera lavemang var klystersprutan, som utvecklades av Fabricius Hildanus. Denna typ av spruta hade en rektal munstycke och en kolv. När munstycket förts in i patienten trycktes kolven ned. De flesta klystersprutor tillverkades av koppar eller porslin, medan de förmögna kunde njuta av sprutor i silver eller pärlemor. Under 1800-talet började bulbprutor, så kallade gummiballongsprutor, användas för lavemang.
De flesta lavemangssatser innehåller samma grundutrustning:
Påsen behövs för att hålla lösningen. Den kan vara tillverkad av olika material, exempelvis plast, silikon, latexgummi eller rostfritt stål. Storlekarna varierar, men en kapacitet på 3–4 liter rekommenderas. Ju större påsens volym är, desto mer sällan behöver den fyllas på igen. Undvik latex och gummi om du har kemisk överkänslighet.
Slangen, även kallad tarmslang, är mycket flexibel och mjuk. Den ser till att lavemangslösningen når högt upp i tjocktarmen och fästs vid påsen. Slangar tillverkas oftast av latex eller silikon. En slang som är minst 1,5 meter lång gör det lättare att hitta en bekväm position.
En slangklämma används för att styra vätskeflödet under administreringen. Vissa väljer att ignorera klämman och höjer eller sänker helt enkelt påsen för att stoppa flödet. Ju högre påsen hålls, desto djupare rinner lösningen in i tjocktarmen. I slutet behövs dock oftast en klämma för att förhindra att vätska rinner tillbaka.
Munstycket fästs i slangens andra ände och finns i olika längder och bredder. Vissa munstycken är 15 cm långa och knappt 2 cm breda, medan andra mäter cirka 8 cm i längd och drygt 1 cm i bredd. Valet beror helt på dina egna preferenser. Glidmedel som vaselin, Astroglide eller K-Y Jelly gör insättningen betydligt bekvämare.
När du har förberett all utrustning är det dags att använda den. Att administrera ett lavemang är faktiskt ganska enkelt:
Prova att massera buken moturs för att minska krampar och hjälpa vätskan att nå djupare in i tjocktarmen. Det underlättar också att ta djupa andetag och andas långsamt ut genom munnen. När du tagit upp så mycket lösning som du behöver, försök hålla kvar den i 5–10 minuter. Känns detta för obekvämt kan du gå till badrummet och släppa ut vätskan tidigare. Att massera buken medurs kan hjälpa till att föra ut vätskan ur kroppen.
Det är viktigt att du vårdar din lavemangsutrustning ordentligt för att undvika hälsoproblem. Dela aldrig din utrustning med någon annan – varje familjemedlem bör ha sin egen lavemangssats.
Ta väl hand om påsen. Mögel kan växa inuti påsen om fukt byggs upp. Torka av eteriska oljor från påsens insida efter varje användning. Påsar med större öppningar är mycket lättare att rengöra, eftersom du då kan komma åt att både tvätta och torka dem ordentligt. Rengör alltid all utrustning med tvål och vatten för att desinficera den, och häng sedan påsen och slangarna för lufttorkning. Grapefrukottextrakt är ett naturligt desinfektionsmedel som ofta används för att rengöra lavemangsutrustning.
Även om vissa hävdar att lavemang är avgörande för god hälsa, finns det vissa risker. Personer som använder lavemang ofta löper ökad risk att skada ändtarmen och anus. Att tvinga in tarmslangen i tjocktarmen kan orsaka allvarliga skador. Vissa ingredienser i lavemangslösningar kan även irritera tjocktarmen eller ändtarmen.
Frekvent användning kan leda till svårigheter med tarmrörelser, eftersom tjocktarmen kan förlora sin naturliga förmåga att flytta fecalt material. Ofta återkommande lavemang kan dessutom skapa en elektrolytrubbning, vilket kan vara livshotande för personer med hjärt- eller njursjukdom.
Använd aldrig lavemang om du har buksmärta, kräkningar eller illamående, utan att först ha rådfrågat din läkare. Kontakta också läkare om du upplever svårigheter med tarmrörelser eller rektal blödning efter ett lavemang.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online