1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Intermittent fasting och multipel skleros: Evidensgenomgång och kliniska överväganden

Nuvarande evidens

Djurmodeller (EAE)

Flera studier visar att intermittierande fasta (IF) minskar klinisk svårighetsgrad, demyelinisering och CNS-immuninfiltration i experimentell autoimmun encefalomyelit (EAE). Mekanismer inkluderar ketos, minskad mTOR-signaling, förbättrad autofagi, Treg-expansion och mikrobiomförskjutningar.

Humanstudier

  • Pilot RCT (Cignarella et al., 2018): 8 veckor intermittierande kalorierestriktion (600 kcal 2 dagar/vecka) vid RRMS → minskad leptin, ökade Tregs, förbättrad trötthet och kognitiva poäng.
  • Pågående studier: Större RCT testar 5:2 IF, tidsbegränsat ätande (TRE), och fasta-efterliknande dieter (FMD) vid MS.
  • Observationsdata: Ramadan-faststudier visar blandade resultat; vissa rapporterar tillfällig symptomförvärring, andra stabilitet.

Föreslagna mekanismer vid MS

  • Metabolisk växling: Glukos → ketonutnyttjande minskar oxidativ stress och förbättrar mitokondrieffektivitet i neuroner.
  • Immunomodulering: Sänker proinflammatoriska cytokiner (IL-6, TNF-α, IL-17), ökar antiinflammatorisk IL-10 och ketoner (β-hydroxybutyrat hämmar NLRP3-inflammasom).
  • Tarm-hjärna-axel: Fasta förändrar mikrobiomsammansättning, ökar gynnsamma taxoner (Akkermansia, Faecalibacterium) som producerar SCFA.
  • Cirkadiansk justering: TRE förstärker perifera klockor, förbättrar sömn och metabolisk hälsa.

Kliniska överväganden

Potentiella fördelar

  • Trötthetsreduktion (mest konsistenta fynd).
  • Vikthantering (obesitet förvärrar MS).
  • Insulinkänslighetsförbättring.
  • Möjliga sjukdomsmodifierande effekter (preliminära).

Risker & kontraindikationer

  • Läkemedelsinteraktioner: DMT som kräver mat (t.ex. teriflunomid, fingolimod) eller orsakar GI-besvär.
  • Hypoglykemi-risk: Särskilt med insulin/sulfonylureor för komorbid diabetes.
  • Svalgningsstörning/aspiration: Om svalgning är påverkad, kan fasta vara osäkert.
  • Ätstörningshistoria: Fasta kan trigga recidiv.
  • Graviditet/amning: Kontraindicerat.
  • Näringsadekvats: Måste säkerställa protein, mikronäringsämnen, hydrering under ätfönster.

Praktisk vägledning

  1. Konsultera din neurolog och en legitimerad dietist innan du startar något fastande regi.
  2. Starta mildt: 12:12 TRE (12-timmars fasta över natten) → progressera till 14:10 eller 16:8 om tolererat.
  3. Hydrera rikligt under fastande (vatten, örtte, elektrolyter).
  4. Övervaka symtom: Trötthet, yrsel, svaghet, MS-symtomförändringar.
  5. Spåra biomarkörer: Vitamin D, B12, B-status, metabolpanel periodvis.

Slutsats: IF visar mekanistisk lovande och tidiga kliniska signaler vid MS, men är ännu inte en standardrekommendation. Individualiserade, medicinskt övervakade tillvägagångssätt är avgörande. Fasta bör komplettera – inte ersätta – hög-effektiva DMT.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online