Homeopatisk medicin syftar till att behandla de underliggande orsaker som kan ligga bakom en sjukdom eller ett hälsoproblem. Grundidén är att starkt utspädda former av ämnen som kan orsaka ett visst tillstånd ska aktivera kroppens egna försvarsmekanismer och hjälpa den att bekämpa just det tillståndet. Eftersom varje patient är unik finns det ingen standardbehandling som passar alla – varje vårdplan anpassas individuellt. På grund av preparatens potentiella risker och stora skillnader i dosering bör homeopatiska läkemedel aldrig användas på egen hand, utan alltid under handledning av en kvalificerad och utbildad homeopat.
Teorierna bakom homeopatisk medicin går tillbaka till antikens Grekland, men många av metoderna togs i systematiskt bruk först under de senaste tvåhundra åren. Under homeopatins tidiga år tillverkades flera av preparaten av lokalt odlade växter. Dessa örtbaserade behandlingar lever kvar än idag och används fortfarande i stor utsträckning inom homeopatin.
En homeopatisk läkare gör sin bedömning utifrån en kombination av faktorer, bland annat patientens symtom, oro och stressfaktorer, matlust och mataversioner samt hur personen reagerar på olika påverkan. Just därför kan två personer med samma diagnos, exempelvis ledgångsreumatism, få helt olika behandlingar. Detta helhetsperspektiv på patienten är ett av homeopatins mest kännetecknande drag.
Bland de mer kända örter som används homeopatiskt finns Bryonia, som traditionellt används vid förkylnings- och influensasymtom, vätskeansamlingar (ödem), reumatoid artrit, pleurit samt som renande medel.
Aconite, även kallad stormhatt, munkhuvud eller wolfsbane, används ofta också vid förkylningar. Historiskt anges framgången med att behandla förkylningar med Aconite som en av anledningarna till att många läkare övergav åderlåtning som medicinsk metod.
Belladonna ges ofta som botemedel mot huvudvärk samt vid influensasymtom, medan Gelsemium (falsk jasmin) är ytterligare ett välkänt medel mot både förkylning och influensa.
Eupatorium Perfoliatum används vid vinterförkylningar med nysningar, bröstförkylningar och akut inflammation i slemhinnorna.
Medel framställda från Aesculus (hästkastanj) kan användas mot nedstämdhet och hemorrojder, medan Aloe har varit uppskattad sedan grekisk tid som renande medel och tonicum, samt mot humörsvängningar och slöhet som kan bidra till interna besvär som förstoppning.
Trots homeopatins långa tradition saknar många av dess metoder starkt vetenskapligt stöd i modern forskning. Vissa örter, som stormhatt (Aconite), är giftiga i okoncentrerad form och får endast hanteras av utbildade behandlare. Rådgör alltid med legitimerad sjukvårdspersonal innan du påbörjar någon form av alternativ behandling, särskilt om du redan tar andra läkemedel eller är gravid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online