
Intrinsiska material (även kallade rena eller inre material) är material vars elektriska egenskaper enbart bestäms av materialets egen struktur – utan påverkan från yttre faktorer som temperatur, föroreningar eller kristalldefekter. Det rör sig typiskt om renframställda halvledare eller isolatorer, där de elektriska egenskaperna styrs av materialets bandstruktur.
Extrinsiska material är däremot material vars elektriska egenskaper påverkas av yttre faktorer såsom temperatur, föroreningar eller kristalldefekter. De flesta extrinsiska material är halvledare, och deras egenskaper kan förändras genom att man styr dessa faktorer.
Ett klassiskt exempel är dopning: genom att tillsätta små mängder föroreningsämnen i en halvledare kan dess ledningsförmåga öka dramatiskt. Även en förhöjd temperatur påverkar materialets konduktivitet, vilket gör att egenskaperna aktivt kan anpassas efter behovet.
Den viktigaste skillnaden är alltså att de elektriska egenskaperna hos intrinsiska material enbart bestäms av själva materialet, medan de hos extrinsiska material påverkas av yttre faktorer. Denna skillnad utnyttjas i stor utsträckning vid konstruktion av elektroniska komponenter, exempelvis transistorer, dioder och solceller, där kontrollerad dopning är avgörande för funktionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online