Biomagnetisk healing är en form av alternativmedicinsk behandling som funnits sedan urminnes tider. Idag studeras metoden ingående på flera platser i världen, även om delar av den västerländska sjukvården först på senare tid har börjat undersöka den. Utgångspunkten är teorin om polaritet, och behandlingen sägs kunna lindra smärta samt erbjuda ett antal andra hälsofördelar.
De antika grekerna var de första som upptäckte och tillämpade biomagnetisk healing i sin kultur. De fann magnetstenen – den första naturliga sten som upptäcktes med ett eget, starkt magnetfält. Hippokrates, som räknas som den moderna medicinens fader, noterade själv magnetstenens läkande egenskaper. Även österländska och egyptiska kulturer använde magnetisk läkekonst i sina samhällen; Kleopatra ska exempelvis ha burit smycken av magnetsten för att bevara sitt ungdomliga utseende.
Idag används biomagnetisk healing flitigt inom österländsk medicin och av medicinska specialister i bland annat Tyskland. Länder som USA har däremot endast nyligen börjat använda och testa metoden.
Biomagnetisk healing utförs på två sätt. Den vanligaste metoden – och den som forskats mest – använder en pulserande elektromagnetisk apparat. Apparaten alstrar ett magnetfält genom rörelsen av elektroner och joner. Den andra metoden bygger på fasta magneter, alltså samma typ av magneter som finns i hemmet (till exempel kylskåpsmagneter), fast betydligt starkare.
Den magnetiska apparaten hålls över det område som behöver läkas, och fältet gör jobbet därifrån. Beroende på vilken åkomma som ska behandlas krävs mer eller mindre magnetisk kraft. Hur metoden faktiskt verkar beror på vem du frågar. Enligt vissa teorier dras kalcium mot den magnetiska kraften, vilket gynnar positiva enzym- och hormonfunktioner. Detta kan även påverka tallkörteln, som spelar en roll för en lugn och vilsam nattsömn.
Biomagnetisk healing används framför allt för att lindra smärta orsakad av olika sjukdomar eller skador, däribland den smärta som ofta förknippas med artros och reumatism. En magnets nord- och sydpol levererar olika magnetiska krafter som kan användas för olika resultat. Nordpolen (den negativa polen) sägs hjälpa till att lindra smärta, svullnader och problem med nervsystemet. Sydpolen (den positiva polen) anses däremot inte främja hälsan utan snarare ge motsatt effekt – den kan öka svullnad och påskynda tillväxten av elakartade celler och svamp. Därför rekommenderas man att undvika fasta magneter med båda poler exponerade samtidigt.
Forskningen kring biomagnetisk healing i USA är i stort sett obefintlig, och myndigheten FDA svarar negativt på förfrågningar om terapin. Dock har vissa amerikanska forskare börjat titta närmare på denna typ av behandling. I Västeuropa, Ryssland, Japan och Kina ser bilden annorlunda ut – där finns omfattande och positivt inställd forskning om biomagnetisk healings effekter. I Tyskland har över 500 studier rapporterats inom området, och i Ryssland finns många välkända och högt ansedda läkare som praktiserar denna läkeform. Det är dock viktigt att komma ihåg att vetenskapliga belägg för metodens effektivitet fortfarande är begränsade och omdiskuterade.
Det finns situationer där biomagnetisk healing inte bör användas. En sådan är om patienten har en pacemaker eller något liknande elektroniskt implantat – det magnetiska fältet kan få apparaten att fungera sämre eller sluta fungera helt. Personer med cancer eller andra infektioner bör också undvika magnetbehandling, eftersom många tror att sydpolmagnetism kan förvärra dessa tillstånd. Även personer med epilepsi och gravida kvinnor avråds från att genomgå biomagnetisk healing.
Biomagnetisk healing har en lång historik och används fortfarande brett i flera delar av världen. Medan anhängarna pekar på smärtlindring och andra hälsofördelar, saknas starkt vetenskapligt stöd i stora delar av västvärlden. Om du överväger behandlingen, konsultera alltid din läkare först – särskilt om du har ett elektroniskt implantat, är gravid eller lider av en allvarlig sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online