Ja, det finns faktiskt muskler i din handflata. Dessa kallas ofta för handens palmarismuskler, och de spelar en central roll i fingrarnas böjning och sträckning samt i handens finmotorik. De viktigaste musklerna som påverkar handflatans funktion är flexor carpi radialis, flexor carpi ulnaris, flexor digitorum superficialis, flexor digitorum profundus och lumbrikalerna (lumbricales).
Flexor carpi radialis och flexor carpi ulnaris ligger i underarmen och fäster vid handlovens ben. Tillsammans böjer de handleden och ger stabilitet åt handledsrörelser.
Flexor digitorum superficialis och flexor digitorum profundus ligger också i underarmen, men deras långa senor löper genom handloven och fäster vid fingerbenen (falangerna). De två musklerna samarbetar för att böja fingrarna – den ytliga muskeln böjer framför allt mellanhänderna, medan den djupa även böjer fingertopparna.
Lumbrikalerna är fyra små, maskformade muskler i själva handflatan. De utgår från senorna till flexor digitorum profundus och fäster i fingrarnas sträcksenor. Genom att böja fingrarnas grundleder samtidigt som de sträcker ytterlederna gör de ett exakt och smidigt grepp möjligt – till exempel när du håller en penna eller plockar upp ett litet föremål.
Handens muskulatur styrs främst av två nerver: nervus medianus och nervus ulnaris. Nervus medianus innerverar bland annat flexor carpi radialis, palmaris longus, flexor digitorum superficialis och lumbrikalerna. Nervus ulnaris innerverar flexor carpi ulnaris, flexor digitorum profundus samt flera av de mindre musklerna i handen.
Samarbetet mellan underarmens långa muskler och handens egna små muskler gör det möjligt att utföra allt från kraftfulla grepp till ömtåliga rörelser. Skadas någon av nerverna kan både styrkan och finmotoriken i handen påverkas märkbart, vilket visar hur avgörande detta samspel är i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online